Varje spermie är helig. Så sjöng Monthy Python-gänget. Att en osannolik vårdskandal i Halland skulle visa hur rätt de hade - kunde ingen förutse. Lika lite som de män som ville utreda sin fertilitet trodde att en läkare skulle stjäla deras sperma. Ändå var det så barn blev till i Halland på 80- och 90-talet.
En fertilitetsläkare tycks inte ha velat spilla den dyrbara säden i vasken. Kanske trodde han att ingen skulle upptäcka hans försök att spela Gud?
Emelie Perssons envisa sökande efter sina rötter – och rättvisa – bidrog till att röka ut skandalen. Kränkningarna av donatorernas rättigheter har nu, tack vare att centrum för Rättvisa engagerade sig, blivit en fråga för Europadomstolen. Och de uppseendeväckande fallen har fått Europadomstolen att reagera – efter bara ett par månader.
Klarar Sverige inte att skipa rättvisa? Och hur ser man på brotten mot mänskliga rättigheter? Ungefär så kan domstolens inledande frågor sammanfattas på rak svenska. Att fallen är unika kan ha bidragit till domstolens ovanligt snabba hantering.
– Vi har inte kunnat se något liknande i de tusentals mål som prövats i Europadomstolen. Det närmaste man kommer är ett mål som rör en fertilitetsbehandling där en brittisk kvinna ville använda befruktade ägg – mot en tidigare partners vilja. Europadomstolen ansåg att det var tillåtet för de brittiska domstolarna att döma till mannens fördel. Hans rätt till kroppslig integritet ansågs i det fallet få trumfa kvinnans önskan att få barn, berättar Alexander Ottosson, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för två av de halländska män som blivit bestulna på könsceller.
Vad juristerna vid UD kommer att svara återstår att se. Den första frågan har dock indirekt besvarats redan tidigare - brotten anses preskriberade eftersom stölden skedde för så länge sedan. Men det är ju först nu som vårdskandalen har rullats upp. Tack vare ny teknik och en envis redaktion på Uppdrag Granskning, har flera barn fått veta den bistra sanningen om sin tillkomst – eller åtminstone de delar som den nya tekniken kunnat bevisa.
Än har region Halland inte kunnat svara på vad som hände när flera mäns sperma missbrukades för insemination. En intern granskning på sjukhuset – och en extern i PWC:s regi – väntas presentera sina resultat i september. Kanske de till slut lyckas hittar hemliga dokument i ett gammalt badrum på vinden? Så konstiga saker kan ju hända i USA - ett land som för övrigt också skakats av en inseminationsskandal. Fast där var det klinikchefen själv som hade lämnat bidrag till provrörsbefruktningar. Till skillnad från läkaren i Halland var han dock ännu vid liv och har kunnat straffas och avkrävts skadestånd.
Det senare kan även Europadomstolen eventuellt tänkas utdöma, om än på en ytterst blygsam nivå.
– Om det blir en process som leder till fällande är det inte skadestånd som är det viktigaste utan konstaterande att ett brott mot Europakonventionen har begåtts. Vi vill få Sveriges ansvar fastställt. Det vore även önskvärt om Europadomstolen slår fast att brott mot mänskliga rättigheter inte ska kunna preskriberas innan man vet om att en kränkning av ens rättigheter har skett, säger Alexander Ottoson.
Tyvärr är varken svensk vård eller staten alltid mogen att ta ansvar när allvarliga fel begås. Fler rättsfall som drivs av Centrum vid rättvisa är talande exempel på bristande respekt för kroppslig integritet. Är patientlagen för svag?
– Det finns bestämmelser om samtycke, men de efterlevs inte alltid i praktiken, och bristen på respekt får inte tillräckliga konsekvenser. Vi skulle bland annat vilja se att Ivo stärker sin tillsyn även vad gäller samtycke, säger Alexander Ottosson.
"Gud ska se till att de får betala, för varje spermie som inte kan hittas". Med de orden avslutade Monthy Pyton sin nidvisa.
Ofrivilliga halländska donatorer ska dock inte behöva lita på eventuell gudomlig rättvisa. I Sverige ska lagar och konventioner respekteras. Tyvärr brister det för ofta. Patienträtten måste stärkas.
