Bor Bamse i Glommen? Kanske inte. Men en populär gårdsbutik vill börja saluföra "dunderhonung" - eller opastöriserad mjölk som produkten egentligen heter.
Den halländske matentreprenören låter nyfrälst i lokalradion. Mjölk som fått gå direkt från spene till mun beskrivs som rena kuren. Men så är "rå mjölk" en del av samma hälsotrend som "raw food". Och entusiasterna blir allt fler.
Men finns det fog för påståendena om fantastiska hälsofördelar?
Därom tvistar de lärde. Vill man vara krass kan rönen kan slås samman till följande talesätt:
Det som inte dödar härdar.
Det finns hälsofördelar med rå mjölk. Men också hälsofaror.
– Något som är extremt skyddande är att dricka opastöriserad mjölk. Problemet är att det är jätteförbjudet.
Det sade professor Agnes Wold apropå allergier, i radioprogrammet "Fråga Agnes" tidigare i år. Men så har den rikskända läkaren och forskaren propagerat för opastöriserad mjölk under nära ett decennium. Agnes Wold, som är expert inom allergiforskning, hänvisar till bland annat till en rad forskningsstudier som visat att barn som fått dricka opastöriserad mjölk löper mycket mindre risk att utveckla allergier.
Och kanske har den halländske handlaren rätt i att den råa mjölken faktiskt är stärkande.
– Mjölk är en biologisk vävnad. Den har antagligen en förmåga att reglera vårt immunsystem, förklarade Agnes Wold för Länstidningen Östersund i samband med en konferens om mathantverk.
Å andra sidan kan barn - eller vuxna - bli sjuka av opastöriserad mjölk. Rå mjölk kan – i likhet med exempelvis rå kyckling – innehålla bakterier som campylobakter och ehec.
Besvärliga magsjukeutbrott till följd av ehec har blivit vanligare – vilket experter på Livsmedelsverket misstänker har att göra med den pågående burgare-trenden. Att servera hamburgaren "medium rare" gillas inte heller. Verkets köttpoliser förordar genomstekt.
A andra sidan serveras ju råbiff på en rad krogar – utan att menyn förses med varningstrianglar. Borde vi då inte kunna lätta på regelverket som innebär att bönder bara får sälja max 70 liter opastöriserad mjölk i veckan – om de dessutom varnar konsumenterna skriftligt?
Enligt Wold borde det dessutom gå att testa mjölken från gården på ett hyfsat enkelt sätt.
Att kalla okokt mjölk för dunderhonung vore förstås vilseledande reklam. Däremot vore det rimligt att låta vuxna människor själva få avgöra om de vill dricka mjölken eller äta biffen råare.
