Det första kvartalet av 2024 är till ända och våren står förhoppningsvis i blom inom kort. Sverige blir ljusare, dagarna längre och många börjar drömma om sommaren. Denna ljuva period sammanfaller dock med något annat. Det är nämligen deklarationstider. Till den digitala brevlådan kommer kvittot på allt en person betalat till staten under förra året. Samtidigt blir det en påminnelse om hur det svenska skattesystemet är definitionen av att lappa och laga. Det är tydligt att det är dags för en riktig skattereform. Frågan är bara om finansminister Elisabeth Svantesson (M) vågar.
De första 18 månaderna av mandatperioden har präglats av en minst sagt knackig ekonomisk situation. Svenskarna är sedan länge trötta på att höra om räntor, inflation och eventuella konjunktursvängar. Att den moderatledda regeringen förhållit sig försiktig till större ekonomiska reformer är till viss del förståeligt. Samtidigt gick den till val på löften om skattesänkningar.
Regeringen har också visat stor reformvilja på bland annat det rättspolitiska området, men viljan att lätta skattebördan för medborgarna verkar vara ovanligt svårfunnen hos den moderata finansministern. I årets vårändringsbudget lyser reformlusten med sin frånvaro. Istället fortsätter regeringen på samma spår som tidigare med pengar till rättsväsende och försvar. Självklart är det sektorer som behöver mer finansiering, men med en stigande arbetslöshet och en ekonomi som trampar vatten krävs skattereform.
En tillbakablick till åren med alliansregeringen visar hur mycket en regering faktiskt kan genomföra på skatteområdet. Med finansminister Anders Borg (M) i spetsen genomfördes flera ekonomiska reformer i ett rasande tempo. Samtidigt tappades helhetsperspektivet bort någonstans mellan det andra jobbskatteavdraget och nya rut- och rotavdrag. Den nuvarande regeringen har på samma sätt fortsatt med reformer till medelklassen med sitt förslag om 300 000 skattefria kronor på ISK.
Det svenska skattesystemet behöver dock inte mer undantag eller avdrag. Vid den senaste skattereformen 1991 lades ett antal principer för skattesystemet fast. Det skulle vara så enkelt och neutralt som möjligt, och inte styra människors ekonomiska beteende i ena eller andra riktningen. Det går lugnt att säga att utvecklingen rört sig åt motsatt håll under de senaste 34 åren.
Att hitta tillbaka till 1991 års principer är en utmaning för finansministern att bita. Samtidigt innebär den något som brukar vara en favorit för moderata politiker, nämligen att sänka skatter och genomföra strukturreformer. Skattesänkningar som Moderaterna utlovade i sitt valmanifest 2022. Nu är det dags för regeringen att visa att den kan genomföra mer än hårdare tag.
När svenskarna i dagarna surfar in på Skatteverket för att fylla deklarationen är det en av få gånger som de tydligt möter skattesystemets många lappa och laga-funktioner. Många kanske inte ens reflekterar över vad ränteavdrag, rut- och rotavdrag eller ISK-skatt blir i pengar. Det finns goda skäl att förändra och förenkla för alla medborgare. Frågan är bara om Elisabeth Svantesson antar utmaningen.
