MALMÖ 2022-01-27 
Ett positivt snabbtest för Covid-19 med mycket svag indikeringslinje (bekräftat av PCR-test). 
Foto: Johan Nilsson / TT / Kod 50090
MALMÖ 2022-01-27 Ett positivt snabbtest för Covid-19 med mycket svag indikeringslinje (bekräftat av PCR-test). Foto: Johan Nilsson / TT / Kod 50090 Bild: Johan Nilsson/TT

Linnea Hylén: Covid-19 är tyvärr här för att stanna

För tredje vintern i rad har julen firats i ett virrvarr av smittor. I år är det inte enbart covid-19 som är i centrum, utan smittan samsas jämte både RS-virus, vinterkräksjuka och influensa. Trots att pandemirestriktionerna är ett minne blott i Sverige är coronaviruset fortsatt en del av vår vardag. Så kommer det sannolikt förbli för många år framöver.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

I slutet av november hade det redan uppmätts rekordnivåer av ansökningar av VAB (vård av sjukt barn) enligt Försäkringskassan. Totalt hade 300 000 fler ansökningar inkommit än under pandemiåren 2020 och 2021. Kostnadsökningarna för VAB har under året ökat med nästan 25 procent sedan innan pandemin (2019).

Ökningen motsvarar ungefär två miljarder jämfört med innan pandemin, vilket i sin tur äter upp mer och mer pengar i statskassan. Samtidigt kan ett ökat vabbande leda till att smittspridningen generellt minskar i samhället, vilket skulle kunna minska trycket på sjukvården.

När smittorna tränger sig på och sprider sig i samhället är vi många som undrar hur vi ska agera, särskilt efter år av försiktighetsåtgärder. Visserligen befinner vi oss än så länge inte i samma situation som under 2020 och 2021, men orosmolnen hopar sig på himlen. Folkhälsomyndigheten varnade under början av julveckan för att en ny coronavåg kan svepa in över Sverige (AB, 20/12).

ANNONS

Analyser av landets avloppsvatten tyder på att smittspridningen ökar i hela landet. FHM uppmanar hälso- och sjukvården att förbereda sig på patientnivåer som motsvarar den förra vinterns. En smitto-topp beräknas ske under januari månad. Trots de ödesdigra prognoserna har vi som samhälle efter tre år av pandemi lärt oss hur vi ska bete oss vid smitta och symptom.

Utöver VAB och vaccinationer har vanan av att arbeta hemifrån hängt kvar på många arbetsplatser och blivit ett delvis permanent inslag i arbetslivet. De som kan arbeta hemifrån behöver inte längre välja mellan att sjukskriva sig för milda symptom, eller åka till jobbet. Distansarbetet har skapat fler möjligheter att göra rätt i tider av smitta.

Sverige som samhälle är på många sätt väl rustat inför smittor. Samtidigt är det inte osannolikt att rusande smitta kan väcka frågor om det politiska gensvaret. Tidigare var pandemirestriktioner vår vardag, men under förra vintern togs de bort. Sedan 1 april klassas covid-19 inte längre som en allmänfarlig- och samhällsfarlig sjukdom. Det är inte längre någon omfattande testning av allmänheten. Trots att restriktionernas smittskyddande effekt har varit ifrågasatt bör vi som individer fortsatt ta vårt ansvar för att minska trycket på hälso- och sjukvården.

Bara för att samhället lärt sig leva med coronaviruset betyder det inte att vi nu ska behandla covid-19 som ofarligt. Personer med nedsatt immunförsvar, gravida och äldre är fortsatt i riskzonen för att bli allvarligt sjuka av coronaviruset. Det är allas ansvar att stanna hemma vid symptom och fortsätta hålla avstånd, särskilt till dem i riskgrupp. Tillsammans kan vi med vårt inlärda ”pandemivett” minska smittotalen och trycket på sjukvården.

ANNONS
ANNONS