Hon föll på målsnöret förra året, den halländska SD-kandidat som avslöjades ha ett nazistiskt förflutet. Bara dagar före valet tvingades partiet – återigen – hantera ett så kallat "personärende". Det är förstås inte en slump. Och fallet tyvärr inte unikt - inte ens i SD i Halland.
Därför skorrar det falskt när partiets företrädare nu står i riksdagen och bedyrar sitt och partiets starka engagemang mot antisemitism och antisemitiska konspirationsteorier.
"SD försöker ibland utmåla sig som anti-antisemiter. Den senaste veckans händelser med Anna Hagwalls (SD) riksdagsmotion om mediepolitik och Oscar Sjöstedts (SD) grova skämt om judar visar hur tomma de orden är"
Så skrev Willy Silberstein, styrelsemedlem i Svenska kommittén mot antisemitism, i en debattartikel i Expressen 2016. Bakgrunden var bland annat en motion om mediepolitik som krävde att ingen "etnisk grupp" ska få äga mer än fem procent av medieföretag. Vilka svenska medieägare som åsyftades var obehagligt uppenbart.
Men nu, när kriget rasar mellan Hamas och Israel, ser SD en chans att vrida blicken från sitt eget solkiga förflutna och peka finger åt den antisemitism som tyvärr florerar bland vissa invandrare med rötter i Mellanöstern.
Två fel gör dock inte ett rätt. Därför valde Muharrem Demirok (C) att påminna om vilket parti som "håller i taktpinnen och regeringen varje dag väljer att luta sig mot".
Sådana ofina pikar behövs. Det funkar inte att peka finger åt en typ av syndare och samtidigt försöka polera fasaden hos den andra. Faktum är att vänsterextrema och högerextrema har en gemensam nämnare i antijudiska konspirationsteorier och antisemitism.
Ska vi komma åt den växande antisemitismen måste vi se helheten. Vi måste se att när SD-riksdagsledamöter - återigen - skriver "judar är inte svenskar" så göder det lätt fördomar hos andra.
I Varberg lever fortfarande minnet av när nazister klampade in under en förintelseöverlevares föreläsning på PS-gymnasiet. Publiken blev som förlamad när nynazister - som förnekar förintelsen - ville stjäla uppmärksamhet från en viktiga föreläsningen. Efteråt samlade sig staden till en viktig manifestation mot antisemitism.
Den sortens samlingar behövs lika mycket i dag - varhelst antisemitismen visar sin fula nuna.
I takt med att de åldrade förintelseöverlevarna går ur tiden behöver vi också fler påminnelser om ett av den europeiska historiens grövsta brott. Fler subventionerade skolresor till koncentrationsläger - vilket var ett förslag som lyftes i riksdagsdebatten - är av godo. Men mer behövs för att alla elever ska nås av insatser som berör och därmed etsar sig fast i minnet.
Förintelseöverlevaren Hédi Fried varnade, in i det sista, för värderingsförskjutning som på sikt kan leda till att historien upprepar sig. De varningarna blir inte mindre relevanta för att hatet mot judar – eller mot andra människor baserat på härkomst eller religion – odlas på flera håll.
