Joakim Dannegren driver tillsammans med sin far släktgården i Stixered i Hallands inland. Han sitter också i LRF:s styrelse i Halland och har därför möjlighet att påverka lite extra. Som lantbrukare är han förstås alltid beroende av väder och vind, men de senaste årens mer extrema väder har varit påfrestande. Betesmarker har översvämmats vilket ställer till problem för Dannegren och hans mjölkkor.
Samtidigt som lantbrukaren har fått 12 procent mindre i betalning har det blivit 12 procent dyrare i butiken. Hur går det ihop och hur påverkar det bondens vilja att fortsätta med sitt viktiga arbete? Vem ska ta risken att göra nya satsningar om vädret sedan gör att grödorna torkar bort eller i stället spolas bort i översvämningar? Det är inget som samhället kan begära att den enskilda bonden ska ta ett fullständigt ansvar för, jobbet han eller hon utför är ju till för oss alla.
Utmaningarna som klimatförändringarna utsätter bönderna för borde inte vara upp till bonden att hantera helt själv. För hur kan vi begära att lantbrukarna ska fortsätta med sitt dagliga slit när torkan kommer, när regnet forsar ner eller när afrikansk svinpest hotar hela produktionen? Lantbrukarna utför ju sitt arbete för allas vår skull.
Staten behöver ta ett större ansvar för det svenska jordbruket. För om bonden ska ta hela risken för verksamheten är det uppenbart att många kommer att sälja eller lägga ner. Sverige har en låg självförsörjningsgrad, omkring 50 procent. Det är i princip bara morötter, socker och spannmål vi har tillräckligt av. Men efter årets översvämningar är det uppenbart att det kan bli brist på svenskt mjöl. Riksdagen har beslutat att självförsörjningsgraden ska höjas, men det görs inte av sig själv. Det behövs ett nytt system där den svenska bonden kan känna sig ekonomiskt tryggare när skörden blir förstörd.
-Det behöver bland annat sättas ett värde på olika tjänster som lantbrukaren utför, som att hålla landskapet öppet och gynna den biologiska mångfalden, säger Joakim Dannegren.
Ja, alla vill vi väl kunna njuta av det halländska landskapet, betande kor och att landskapet gynnar blommor och insekter. Det vore högst rimligt att betala bonden för det. Särskilt som andra EU-länder tar ett större ansvar och har en bättre fördelning av risken för att underlätta för lantbruket är det viktigt att det svenska jordbruket inte missgynnas.
