Hittade lite orkidéer nere vid ån... Så skrev en naiv naturälskare glatt. (Nej, det var inte miljöministern). Likt tidigare Pourmokhtari (L) blev dock flanören rejält uppläxad på sociala medier. Och det med all rätt. Att gå vilse bland blomstren kan visa sig dyrare och "dödligare än befarat". Det upplyser SVT nu om.
De skira skönheterna vid ån må leda tankarna till Georgia O'Keeffe närgångna målningar. Men jättebalsamin är inget du vill ha i en vas, i din trädgård eller vid din sjö. Det är en elakartad, invasiv av som sprider sig snabbt och kväver annan vegetation.
Stöter du på den, vilket sker alltför ofta här i Halland, så rapportera eländet – och upplys gärna markägaren. Skulle det senare vara du själv, svär och kvala upp ärmarna.
Oavsett om skitväxten finns i din lilla trädgård, eller på din ängsmark, är du nämligen skyldig att ta bort dem. Och då räcker det inte med att gräva lite. Växten bör hanteras både med kraft och klokskap - likt miljöfarligt avfall.
Förstår folk det?
Alltför sällan. Faktum är ju att polletten inte ens tycktes ha fallit ned hos ministrarna i regeringen. Redan i vintras varnade en förtvivlad naturvårdsdirektör på Länsstyrelsen i Halland för konsekvenserna av budgetnedskärningar. Inte ens pågående utrotningsarbete skulle kunna fortsätta.
Äntligen har dock landets ledning dock börjat inse sitt misstag. Lagom till måndagens larm om att invasiva arter är ännu farligare än vad som tidigare befarats, kunde regeringen föreslå nya bidrag. 50 miljoner kronor ska satsas under perioden 2024 – 2026, för att värna biologisk mångfald
– Samhällskostnaderna som kommer av att invasiva främmande arter sprids är redan väldigt höga, förklarade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
Frågan är bara hur långt miljonerna räcker. Kan de ens kompensera för den skada som regeringen redan åsamkat under året – när snålheten bedrog visheten?
Bestånden av exempelvis parkslide, jätteloka och jättebalsamin är i dag skrämmande stora redan i Halland. Och nu varnar biologerna för att vissa invasiva arter, exempelvis lupiner, orsakar svårreparabla skador genom att dessutom förändra markförutsättningarna.
Läget ser minst sagt dystert ut. Och värre kan enligt den nya rapporten från den globala expertpanelen IPBES.
– Mer än hälften av alla artutrotningar beror på invasiva arter, det var lite nytt – och skrämmande, konstaterar Mora Aronsson, biolog på Sveriges Lantbruksuniversitet till SVT
Ökat resande och mer handel, bidrar till dessa oönskade förändringar – med födo-, foder- och artbrist som följd. Och vill det sig illa kan klimatförändringar förvärra hotbilden. Vi behöver ha beredskap för detta - och för att listan över invasiva arter kan behöva utvidgas. Stenmården skulle exempelvis kunna sprida sig till Halland från Skåne och Blekinge. Rovdjuren klassas ännu inte som invasiva. Men det är till föga tröst för dem som drabbats av stenmårdar, som tuggar sönder allt från kablar till isolering i bilar och hus. Kampen måste helt enkelt trappas upp.
