Vem hatar skejtarna? Frågan kräver svar. Den som saboterar skejtparken riskerar att skada utövarna – och vandaliseringen står kommunen dyrt. Saneringskostnaderna sträcker sig redan uppåt 150 000 kronor, enligt Peter Gårdestedt på kultur- och fritidsförvaltningen.
Därför är det förståeligt att kommunen ser ett behov av att skärpa övervakningen – och i dessa tider ses ett kameraöga allt oftare som ett smart alternativ. Dels visar opinionsmätningar att allt fler svenskar har börjat se en sådan övervakning som en bra trygghetsinvestering. Dels har varbergarna redan vant sig vid att ett kameraöga svävar högt över torget för att följa flödet av människor och annat.
Dessutom kunde regeringen nyligen presentera en ny utredning om kameraövervakning i offentlig verksamhet. Kammarrättslagmannen Peder Liljeqvist, påtalar att skyddet av integriteten har gjort att området begränsats av begränsande regler. Framöver föreslås dock att exempelvis kommuner ska slippa söka tillstånd för att sätta upp kameror.
Än så länge krävs dock tillstånd för den mer påträngande kameraövervakningen. Men Varberg gör ändå ett försök hos LÄnsstyrelsen
– Vi vet om att utsikterna kanske inte är jättestora att få ett sånt tillstånd på allmän plats. Men vi vill ändå göra det för att se om det finns möjlighet, förklarar Peter Gårdestedt.
Hittills har likartade ansökningar, på andra håll i landet, slutat med att myndigheterna ansett att den personliga integriteten väger tyngre än skyddet mot den brottsliga skadegörelse som förekommit. Och så kan det för Varberg – åtminstone tills nästa år då en lagändring kan vara på plats.
Om nu inte remissinstanserna har haft så starka invändningar att regeringen drar i bromsen.
Tyvärr talar mycket för att utvecklingen går åt andra hållet – fler tycks se tekniken med ansiktsigenkänning som ännu en möjlighet. Regeringen vill redan, med sin kameraoffensiv, ge polisen ökade möjligheter att jaga grova brottslingar med ny teknik.
Problemet är att verktyg som är tänkta att använda i brottsförebyggande syfte kan missbrukas för annat. Många tänker säkerligen på Kinas ökända massövervakning. Men det finns mer närliggande exempel på ändamålsglidning. För ett par år sedan fälldes exempelvis en kommun i norra Sverige för att ha använt ansiktsigenkänning för närvarokontroll av gymnasieelever.
Att Varberg behöver lösa problemet med vandalism av skejtparken är uppenbart. Men betänk att en målinriktad kamera skulle kunna fånga såväl nattliga vandalers rörelse som unga skejtares första kyss. Är det senare verkligen ett intrång vi får köpa? Privatlivets helgd bör värderas högt - även fortsättningsvis.
