Stigande livsmedelspriser, höjda räntor och det i övrigt svåra ekonomiska läget har satt hård press på svenska hushåll. Barnfamiljer är särskilt utsatta i de tuffare ekonomiska tiderna, vilket påverkar barn från socioekonomiskt svaga förhållanden. Ett konkret exempel på hur barn direkt drabbas är det faktum att allt fler barn går till skolan med tom mage.
Redan under hösten noterade många kommuner att det gått åt mer skolmat än tidigare. ”Vi brukade laga 75 kilo pasta till 1 000 portioner, nu är vi uppe i 90 kilo” berättade en skolkökschef i Södertälje. I Salem uppgav skolköken att fler elever tar upp mot två tre portioner (SVT, 16/1).
I februari uppgav sex av tio kommuner att grundskoleelever äter mer skolmat än tidigare, särskilt på måndagar, fredagar och efter skolloven. Enskilda kommuner uppger att matintaget ökat som mest bland barn från socioekonomiskt utsatta hem (DN, 14/2). Barn från ekonomiskt och socialt pressade förhållanden passar på att äta upp sig inför helgen och äta ikapp under måndagen. Det är en sorglig verklighet att allt fler och fler barn inte kan äta sig mätta i sina hem.
Livsmedelsverket har under många år arbetat med att upplysa om kopplingen mellan matvanor och socioekonomisk status. Det finns ett tydligt samband mellan barns matvanor och föräldrarnas utbildning och inkomst. Ju högre socioekonomisk status en familj har desto mer sannolikt att barnen exempelvis äter frukost varje dag.
Intaget av frukost ska inte underskattas eftersom en mätt mage bidrar till ökad koncentration och förbättrad inlärning i skolan. Precis som att Sverige länge haft en tradition av att erbjuda skollunch till alla elever har det genomförts projekt för gemensamma skolfrukostar. Under 2022 genomfördes ett pilotprojekt i Botkyrka kommun och senare ett separat projekt på Gränbyskolan i Uppsala.
I Botkyrka hade frukost tidigare erbjudits till de barn som varit intresserade, men det hade inte lett till några förändrade resultat i skolan. Det var först när frukosten anordnades gemensamt i organiserad form som lärarna noterade ett lugnare studieklimat, förbättrade relationer och stärkta skolresultat bland eleverna.
I Gränbyskolan uppgav 71 procent av högstadieeleverna att de ville äta en gemensam frukost. De organiserade frukostarna resulterade liksom i Botkyrka till lugnare elever, men även ett minskat matsvinn. Eleverna som tidigare inte åt frukost var inte längre lika utsvultna innan lunch, vilket innebar att eleverna inte tog mer mat än vad de faktiskt behövde. En investering i frukost kan således leda till minskat matsvinn och därmed minskade lunchkostnader.
Skollunchen har varit en historiskt viktig reform för en förbättrad folkhälsa. Skolfrukost skulle vara ett naturligt nästa steg för att stärka alla barns chanser till en trygg, frisk och god skolgång, oavsett bakgrund.
Hungriga barn är ett samhällsproblem både på kort och lång sikt. Tomma magar leder till sämre inlärning, ökad oro och otrygghet såväl som en ökad ojämlikhet. Det drabbar barn idag och framtidens vuxna.
I en tid av ekonomisk utsatthet, utanförskap och otrygghet är en nationell satsning på skolfrukost ett viktigt verktyg för minskad ojämlikhet och på sikt för ökad integration. Det är dags att regeringen genomför århundradets folkhälsoreform och inför fri skolfrukost för alla.
