För snart tre år sen antog Europaparlamentet resolutionen om att abort är en rättighet för alla EU-medborgare. Sedan dess har alldeles för lite hänt för de tiotals miljoner kvinnor som lever med förbud eller kraftigt begränsade rättigheter.
Polens nyvalde premiärminister Donald Trusk drev under sin valrörelse återgång till fri abort som ett av sina viktigaste löften. Inom 100 dagar efter valet skulle kvinnor i Polen återfå åtminstone en del av makten över sina egna kroppar. Nu bromsas lagändringarna till följd av stridigheter inom Tusks parti.
Flera av de andra medlemsländerna gömmer sig också bakom lagar och bestämmelser som kontrollerar flickors och kvinnornas rätt till abort på olika sätt. I Ungern är lagstiftningen inte bara totalitär. Den gränsar i princip till psykologisk misshandel sedan Viktor Orbáns nationalistiska högerregering införde tvång på att gravida kvinnor ska tvingas ta del av livstecken från fostret innan aborten genomgås.
För flickor i bland annat Spanien, Italien och Portugal, gäller att föräldrarna måste informeras före aborten. Därtill finns den luddiga formuleringen i barnkonventionen, som antagits av samtliga EU-länder, om att alla barn har rätt ett liv, som lätt kan missbrukas av illasinnade politiker och makthavare.
Medborgare i Europeiska unionen ska kunna vara säkra på att de har grundläggande rättigheter att luta sig mot. Att medlemsländerna försvarar och skapar förutsättningar för säker och laglig abort ska vara lika självklart som avgiftsfri grundskola och fungerande infrastruktur. Det parlamentariska arbetet i EU-parlamentet är trögrörligt, men att så lite händer för kvinnorna och flickorna i framför allt Polen och Ungern, men också för i många av de andra medlemsländerna, är ett underbetyg för framför allt den liberala, socialdemokratiska och gröna gruppen.
En röst för stärkt aborträtt innebär inte att den enskilda medborgaren måste göra avkall på sin ideologiska övertygelse. Det visar bland annat engagemanget från Liberalernas toppkandidat Simona Mohamsson, som ser aborträtten som en ödesfråga i EU-valet, och Socialdemokraternas Heléne Fritzon som var med och drev igenom att aborträtten ska skrivas in i EU:s grundläggande rättighetsstadga.
De kandidater som gör aborträtten till en stridsfråga i EU-valet kan förhoppningsvis få många unga väljare över hela Europa att hasa iväg till urnorna för att öka valdeltagandet. Sedan är det upp till dem att se till att deras grupper i Europaparlamentet lyckas bättre än de gjort den senaste mandatperioden.
