Elin Larsson
Elin Larsson Bild: Annika Karlbom

100 år av rösträtt har gjort mig till feminist

Min stora feministiska förebild var min farmor, som föddes i Eftra socken i Halland.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

Under mandatperioden 2018–2022 uppmärksammar riksdagen demokratins genombrott med anledning av att det 2018 hade gått 100 år sedan riksdagen beslutade att införa allmän och lika rösträtt. Nu har halva mandatperioden gått och även om det är antagligen är ljusår lättare att vara kvinna år 2020 så reflekterar jag ändå ofta över hur mycket som har hänt de senaste hundra åren, och hur nyss det skedde.

Jag är född 1993. Det innebär att jag är äldre än den första pappamånaden men bara 14 år yngre än den första jämställdhetslagen. Den som togs 1979 där kvinnor och män formellt fick samma villkor i svenskt samhällsliv och som syftade till att motverka diskriminering av såväl kvinnor som män.

ANNONS

Jag har vuxit upp i en tid där jämställdhet på ett sätt har tagits för given och där jag många gånger fått höra att Sverige faktiskt är jämställt nu. Som höger och feminist gjorde dessutom F! mer skada än nytta för mig. Plötsligt lämnade borgerligheten walkover åt vänstern och lät dem diktera vad feminism var – trots att liberalfeministiska idéer i mångt och mycket la grunden i kampen för kvinnlig rösträtt!

Min stora feministiska förebild var min farmor som föddes år 1933 i Eftra socken, Halland. Hennes förutsättningar för att lyckas var få. Hon slutade skolan vid 15 års ålder och jobbade i ett flertal år innan hon slutligen hade råd att studera vidare till socionom, ett yrke hon sedermera gjorde god karriär inom.

När hon föddes var trolovning, giftermål, graviditet och förlossning giltiga skäl till att avskeda kvinnor. Hon var ung i en tid när det inte fanns fria aborter och kvinnor sambeskattades. Lagar som alla på sina sätt begränsade hur kvinnor kunde leva sitt liv och vilka möjligheter de hade.

Att sätta frihetsreformer för kvinnor i perspektiv till tiden är oftast en hisnande tanke. Att det gått 100 år sedan kvinnor fick rösta, men att abortlagen bara var 18 år gammal när jag föddes i slutet av 1900-talet. Kvinnorättskampen tog inte slut 1918 och den är inte över nu heller. Om ytterligare 100 år kommer det finnas nya segrar att uppmärksamma.

ANNONS

Elin Larsson
Liberala Nyhetsbyrån
Elin Larsson
ANNONS