Religion. Det finns mycket stora kontraster mellan de små grupper som samlats kring minnet av Jesus och den nära kopplingen mellan religiös och den konservatism som kännetecknat en lång rad regimer från den romerske kejsaren Konstantin på 300-talet och fram till vår egen tid. I likhet med andra religioner har kristendomen haft en övervägande konservativ politisk effekt genom att den givit religiös legitimitet åt existerande politiska maktförhållanden och styrelsesätt. Det finns onekligen många historiska exempel på att styrelsesätt har legitimerats på gudomliga ordningar som skulle stå över folkets vilja och behov. Men kristendomen, till skillnad från andra religioner och livsåskådningar står egentligen för något annat. Det har varit ett sätt att uthärda eländiga och orättvisa samhällsförhållanden, ett hopp, en sanning som frälsningen i Kristus ger. Den kristna traditionen har även används för samhällskritik och politiskt reformarbete. Den judisk-kristna markeringen av Guds suveränitet har använts som grund gör att kritisera både världslig och kyrklig auktoritet.
Kristendomen absoluta grundprincip är människans unika värde. Enligt bibeln har Gud skapat oss som individer med en unik sammansättning av egenskaper, talanger, sätt att känna, visa känslor och inte minst en unik roll att uppfylla i vårt sociala sammanhang. Trots att vi har olika förutsättningar betyder inte att vår prestation och förmåga ska värderas och belönas olika. Alla kan inte prestera lika bra men det ska inte påverka hur vår prestation ska värderas. Allas prestation är lika värdefullt och ska belönas lika. Liberalismen däremot utgår från principen: lön efter prestation, ställning efter förmåga. Kristendomen sätter värde på rättvis fördelning av landets resurser och ett samhälle som inte sätter pengarna i centrum utan relationen till Gud och kärleken till medmänniskan. Utveckling, medbestämmande, demokrati är en naturligt följd av människans unika värde.
Konservatismen i sin tur motsätter sig tanken om människornas lika värde. Människans förutsättningar till att förändra, förbättra sin omgivning ska begränsas för att risken för felgrepp är överhängande. Samhällsorganisationen är allt för komplex för att kunna förstås av den vanliga människan. Sociala och ekonomiska olikheter anses därför oundviklig och i viss mån fördelaktig för samhället. Konservatismen är därför skeptiskt till att tilldela den bredda befolkningen ett utsträckt eller direkt medbestämmanderätt. Samhället ska byggas utifrån fasta strukturer som ska ge varje medborgare en väldefinierad uppgift. Kristen ledarskap skiljer sig radikalt från konservatismen och liberalismen. Det kristna ledarskapet handlar om att tjäna sina undersåtar. En ledare som utgår från kristna värderingar tar inte åt sig privilegier utan tjänar sin omgivning på Kristus sätt. En kristen ledare har samma privilegier, lön och rättigheter som sina anställda.
Enligt konservatismen är familjen samhällets minsta beståndsdel. Kristendomen däremot betraktar äktenskapet som förbund mellan man och kvinna som älskar varandra och vill ta emot äktenskapets gåva som är en Guds gåva. Med andra ord har äktenskapet inget med samhället att göra.
Christian Antoni
Beteendevetare
