Katrinebergs folkhögskola i Vessigebro är en av landets folkhögskolor.
Katrinebergs folkhögskola i Vessigebro är en av landets folkhögskolor.

Folkhögskolors miljö och undervisning är underskattad

Jag har efter över 40 års arbete i skolan med de flesta uppgifter och arbetssätt velat se en tillåtande frihet i bland annat pedagogik och styrmedel, skriver Alf Hjertström.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

ANNONS
|

Under mina nästan 30 år i Dalarna var jag ofta i kontakt med Brunnsviks folkhögskola. Den grundades först av 150 , tänkta att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i landet, Studieförbund finns i alla kommuner och folkhögskolor har kursverksamhet i i de flesta. Brunnsviks folkhögskola grundades 1906 som en skola för hembygdens ungdom i vacker miljö. De tre initiativtagarna var författare, konstnär och folkbildare. De motarbetades av den borgerliga högern och av kyrkan. Orsaken var framför allt deras kamp för demokrati med allmän och lika rösträtt samt religionsfrihet. Det ledde till att inga statliga bidrag beviljades. Då kom hjälpen från arbetarrörelsen och kooperationen med insamlingar och bidrag. Även borgerliga kulturpersonligheter bidrog med resurser och upprop.

ANNONS

Striden för Brunnsviks folkhögskola blev en riksangelägenhet och en symbol för demokrati, religionsfrihet och allas rätt till utbildning. Många av folkhemmets och välfärdens skapare skaffade där sin grundutbildning och ideologiska hemvist. Folkhemmet som jag tycker de flesta politiker låtit börja vittra sönder de senaste 30 åren. Många flyktingar har genom åren läst och medverkat på Brunnsvik. De kom bland annat från Nazi-Tyskland, Allende-Chile, Junta-Grekland, Franco- Spanien. Därför har jag alltid satt Brunnsvik högt på den internationella solidaritetens värdeskala, för alliansfrihet och medling för fred och frihet. Det var också då och därför studentpolitikern Olof Palme började sin politiska bana.

Jag har efter över 40 års arbete i skolan med de flesta uppgifter och arbetssätt velat se en tillåtande frihet i bland annat pedagogik och styrmedel, varför vi var många som var positiva till friskolor. Tyvärr tog de då inte befarade negativa konsekvenserna överhanden och inga politiker ville eller orkade rätta till det som gick fel. Jag har alltid tyckt att folkhögskolornas miljö och undervisning är underskattad, framför allt för unga vuxna. Alla, de flesta med internat, har olika inriktning, ger valfrihet efter intresse och anlag. Kultur med musik och litteratur brukar vara en levande del i det sociala livet. Kamratskapet ger vänner för livet. Diskussioner om filosofi, politik och demokrati gör att människor växer. Sätt alla vilsekomna, miljöstörda, utsatta ungdomar och dom som inte skolan klarar av, nya svenskar, ungdomar på glid, alla i en sådan miljö med kompetent personal så kan den ensammaste asfaltsblomma bära frukt och också alla, som kanske efter en lång skoltrötthet får här en ny chans att lyckas.

ANNONS

Min vurm för folkhögskolan i allmänhet och Brunnsviks i synnerhet som underskattad resurs inte bara i det gamla folkbildningsarbetet utan också som en socialpedagogisk resurs för många behövande unga människor är av mycket gammalt datum. I dag borde alla krafter samlas för att motarbeta regeringens onda spöken som vill skrota kulturskolor, press- tryck-och yttrandefriheten, folkbildning och allt som stärker demokratin. Där kan folkhögskolan gå i bräschen inte bara med ord utan i praktiskt hantverk..

Alf Hjertström

ANNONS