På Varbergs kommuns hemsida kan man läsa att förskole- och grundskolenämnden med ledorden ”Vi ska stärka barns och elevers lärande och inspirera dem att uppnå sina drömmar” antagit en budget för 2020 och långtidsplan för 2021–2024. Med det i åtanke är det förbluffande att man samtidigt fattar beslutet att dra in all bemanning av skolbiblioteken, ett beslut som går stick i stäv med både ledord och åtminstone två av de tre prioriterade mål man själv beslutat om.
Förskole- och grundskolenämnden tycks leva i villfarelsen att ett skolbibliotek bara är ett rum med böcker och att skolbibliotekariens uppgift är att låna ut böcker och sedan ställa tillbaka dem i hyllan. Man anser nämligen att det är rimligt att ersätta bemanningen på plats med digitalisering (utan närmare definition eller prisuppgift), lärare och med eleverna själva. Det är som att ta bort skolsköterskan för att man har en förbandslåda i varje klassrum eller att rationalisera bort kuratorn för att eleverna ju pratar med varandra på rasterna.
I nämndens första prioriterade mål ”Skola för alla” slår man fast att ”Målet är att barn och elever mår bra i skolan och klarar kunskapsproven” och att ”utbildningens kvalitet ska vara likvärdig”. Ett skolbibliotek bemannat med en skolbibliotekarie som är en naturlig del av det pedagogiska arbetet är enligt många års forskning ett utmärkt sätt att ”ge ett väsentligt bidrag till elevers lärande.” Det kan man läsa i forskaren Cecilia Gärdéns rapport ”Skolbibliotekens roll för elevers lärande”.
Studier visar också att skolbiblioteken är särskilt bra på att fånga upp och höja resultaten för barn som annars har svårt att nå skolans mål. Det är svårt att föreställa sig ett mer effektivt verktyg för likvärdighet. Kort sagt: skolbibliotek + utbildad skolbibliotekarie = bättre måluppfyllnad, både för Varbergs elever och för förskole- och grundskolenämnden.
I nämndens andra prioriterade mål ”Motivation för lärande” skriver man: ”Målet är att barns och elevers drivkraft, nyfikenhet och kritiska förhållningssätt utvecklas i ett motivationsfrämjande lärande. Lärandet och samverkan med det omgivande samhället ska utveckla valkompetens för medvetna val i det livslånga lärandet.” Begreppet nämnden på omvägar försöker ringa in är MIK – medie- och informationskunnighet. Skolbibliotekarier är experter på MIK och har en specialkompetens på området som lärare inte har.
MIK erbjuder ovärderlig kunskap för barn som växer upp i en tid fylld av falska nyheter och desinformation. Barn som har tillgång till ett bemannat skolbibliotek står bättre rustade att tryggt utforska världen på och utanför nätet.
Av allt detta kan man tyvärr bara dra slutsatsen att de ledamöter – M, KD, C, L och SD – som röstade mot bemannade skolbibliotek inte har en aning om vad ett skolbibliotek är, vilken kompetens en skolbibliotekarie har och hur de effektivt bidrar till att uppfylla nämndens egna prioriterade mål. Men, okunskap går att bota. Därför kommer nämndens alla ledamöter få DIK:s material: ”Så skapar du ett skolbibliotek i världsklass”.
Om förskole- och grundskolenämnden i Varberg faktiskt menar allvar med sina fina ledord och prioriterade mål, så finns det bara en väg att gå – via satsningar på bemannade skolbibliotek. Först då kan man leva upp till sina egna ord och mål. Och viktigast av allt, först då kan Varbergs barn och ungdomar gå vidare ut i livet med samma förutsättningar som de kompisar som råkar bo i kommuner som redan förstått detta.
Anna Troberg
förbundsordförande i DIK, facket för kultur, kommunikation och kreativ sektor