"Arbetet har gått framåt med bra takt under dagen. Våra experter arbetar systematiskt och har börjat ringa in felorsaken, vi arbetar vidare för att få den bekräftad så att vi kan vidta rätt åtgärder", säger Björn Linde, vd för Ringhals i ett pressmeddelande.
Det var i torsdags kväll som en av kärnkraftverkets två reaktorer stoppades. Ännu är det oklart varför det automatiska snabbstoppet utlöstes, som är en inbyggd säkerhetsåtgärd som stoppar reaktorn vid signal om en avvikelse i styrsystemen.
"Vi gör vad som krävs för att förstå orsaken till den avvikelse som utlöste snabbstoppet för att det inte ska inträffa igen", säger Björn Linde.
I reaktorn Ringhals 4 pågår elproduktionen som vanligt.
Ringhals 3 stoppades också i onsdags kväll förra veckan. Orsaken lokaliserades till en av styrstavarna som löstes ut på grund av ett signalfel. Återstarten inleddes i lördags och reaktorn var tillbaka i full produktion i tisdags.
Fakta: Kärnkraftsreaktorer i Sverige
Sverige har sex reaktorer, på tre kärnkraftverk, kvar i drift:
Ringhals: Ringhals 3 och Ringhals 4,
Forsmark: Forsmark 1, 2 och 3.
Oskarshamn: Oskarshamn 3.
Tidigare svenska kärnreaktorer:
Ringhals 1 stängdes av den 31 december 2020, ett år efter Ringhals 2.
Oskarshamn 1 och 2 stängdes 2015 respektive 2017 medan de båda reaktorerna i kärnkraftverket i Barsebäck stängdes 1999 respektive 2005.
R1, Sveriges första kärnreaktor, var en forskningsreaktor i berget under KTH i Stockholm. Startades 1954 och var i bruk till 1970.
Studsvik, nordost om Nyköping, har haft flera forskningsreaktorer i bruk från 1960 till 2005.
Ågestaverket söder om Stockholm var Sveriges första kommersiella kärnkraftverk. Reaktorn var i bruk från 1963 till 1974. Demonteringen började dock först 2020 och väntas pågå till 2025.
Marvikenverket, på Vikbolandet öster om Norrköping, byggdes på 1960-talet men togs av bland annat säkerhetsskäl aldrig i drift som kärnkraftverk. Däremot kopplades turbinen senare ihop med en oljedriven ångpanna som fram till användes 2009 för kortvariga insatser vid hög belastning på elnätet.
Källor: Vattenfall, Uniper och Nationalencyklopedin