Kramarnas frånvaro tär på personalen på palliativa

Coronapandemin har påverkat arbetet även på palliativa vårdenheten i Falkenberg. – Det känns jobbigt att inte kunna krama om de anhöriga när deras närstående avlidit, säger sjuksköterskan Carina Karlsson.

ANNONS
LocationFalkenberg||

Vackert beläget intill Ätran ligger den palliativa vårdavdelningen med åtta platser. Hit kommer patienter från hela Halland för att få hjälp med smärtlindring och/eller ångest sin sista tid i livet eller i väntan på ett annat boende. Placeringen sker också många gånger för att avlasta de anhöriga.

– Många patienter kommer hit för att få en fin sista tid. Lika viktigt att få en fin tid när man föds är det att det ska vara fint när man avslutar sitt liv, säger Johanna Lekies, undersköterska på palliativa avdelningen i Falkenberg.

Avdelningen stängdes och öppnades igen

För sex år sedan öppnade palliativa vårdavdelningen efter tre års frånvaro. Både Carina Karlsson och Johanna Lekies har arbetat här sedan nystarten. Ett arbete som de stortrivs med även om det under det senaste året har inneburit en hel del förändringar med anledning av coronapandemin.

ANNONS

– Vi har varit tvungna att minimera patienternas sociala relationer till två personer. Under patientens allra sista tid utökas det till fyra men minderåriga barn till vårdtagaren är alltid välkomna, säger Carina Karlsson.

För en person med många nära relationer och stor familj kan det vara tufft att välja.

Tidigare har det varit möjligt för patienterna och deras anhöriga att fika tillsammans i fikarummet men under pandemin måste de hålla sig inne på patientens rum.

– De som är här nu vet inte hur det har varit tidigare men vi som jobbar här vet skillnaden, säger Johanna Lekies.

Får inte kramas

Personalen gör allt de kan för att patienterna ska känna sig uppskattade och ha det trevligt. I julas gjorde de extra julfint på rummen eftersom patienterna tillbringar mer tid där än de brukar.

– Det känns jobbigt att inte kunna krama de anhöriga när deras närstående gått bort. Nu får vi inte ens sitta ner och fika med dem, säger Carina Karlsson.

Något annat som har förändrats till följd av coronarestriktionerna är möjligheten för patienterna att få besöka till exempel sitt hem eller havet en sista gång.

– Det är jobbigt att den här pandemin har pågått i så lång tid och vi ser inget slut på den än, säger Carina Karlsson.

ANNONS

I snitt har de ett dödsfall i veckan på avdelningen men ingen patient eller personal har hittills smittats av covid-19.

Galande tuppar hörs

Både patienter, anhöriga och personal är glada för den fina uteplatsen med utsikt över Ätran. Dit kan patienterna skjutsas i sina sängar och lyssna på fågelsång, galande tuppar och bräkande får från Vallarna.

Personalen på palliativa får ofta frågan hur de klarar av att jobba ”i dödens väntrum” men så ser de inte själva på sitt jobb.

– Det är en ära att få jobba här, en fin avdelning med ett lugnare tempo, säger Johanna Lekies.

De använder sig mycket av musik för att få patienterna att slappna av och kanske väcka trevliga minnen till liv.

En av patienterna som vårdades på avdelningen när tidningen var på besök hade två anhöriga som hälsade på.

– Det har varit helt underbart att få ha honom här. Här har vi kunnat hälsa på, om han hade legat på sjukhus hade vi inte kunnat åka dit. Vi är så glada och tacksamma, säger de.

De hoppas att kunna rulla ner honom en fin dag till Ätran och lovordar också balkongen. Där finns en plexiglasskiva uppsatt som möjliggör att någon mer anhörig kan komma på besök än vad som annars är tillåtet.

ANNONS

– Det märks att personalen här trivs på sitt jobb, säger en av de anhöriga.

ANNONS