Fattiga familjer får det ännu svårare under sommaren

Omkring 600 barn i Falkenberg räknas som fattiga, enligt Rädda Barnen. På somrarna är det som värst och i kombination med coronapandemin gör det att allt fler familjer nu söker sig till Svenska kyrkan för att få hjälp.

ANNONS
|

Eva Ånhammar är diakon i Falkenbergs församling och hon vittnar om hur ekonomisk utsatthet gör sig extra påmind under skolloven. Barnen behöver fler måltider hemma och i och med coronaviruset har många redan varit hemma mycket under våren.

– Många vi träffar är ensamstående föräldrar. Det är ofta kvinnor som har tillfälliga anställningar, till exempel som vikarier på äldreboenden, säger Eva Ånhammar.

Även om antalet barn som räknas som fattiga i Falkenberg har minskat är det fler som söker sig till Svenska kyrkan för att få hjälp. Enligt Eva Ånhammar ökar det hela tiden.

– Vi har jättehög belastning just nu. Det kan vara sju eller åtta besök om dagen med familjer som har svårt betala räkningar och är oroliga för att bli vräkta, säger hon.

ANNONS

600 barn i Falkenberg lever i fattigdom

Enligt Rädda Barnens definition är barn fattiga när de saknar det som kallas för ”tillhörighetsmarkörer.” Det betyder att de inte har det som andra har, och just räknas 600 barn i Falkenberg som fattiga enligt den här definitionen.

– Det kan till exempel vara att det inte finns mat i kylskåpet hemma eller att man inte har råd med fritidsaktiviteter eller en bussbiljett, säger Eva Ånhammar.

Karin Fahlman, myndighetschef på socialförvaltningen i Falkenberg, bekräftar bilden av att många i kommunen har det extra tufft just nu.

– Det brukar vara ganska lugnt hos oss på sommaren men i år är det fler som söker försörjningsstöd. Vi ser ingen stor ökning men det är många som hör av sig och har frågor om hur det går till. Den allmänna känslan är att många är oroliga nu, säger hon.

Barnen tar på sig skulden när kylskåpet är tomt

Eva Ånhammar beskriver hur hon träffat barn som kan vara hemma från skolan eftersom de bara har ett par byxor och de behöver tvättas. Det finns också familjer där barnen tar på sig skulden och säger att de inte är hungriga när kylskåpet är tomt. Samtidigt som man hjälper direkt behövs mer från politiskt håll, menar diakonen.

– Många har inte råd att vara med på utflykter i skolan trots att det inte ska få vara så. Man räknar till exempel med att alla barn har en cykel. Det behövs en annan politik där man uppmärksammar sådana här saker, säger diakonen, och fortsätter:

ANNONS

– Det kanske inte alltid är så populärt att påpeka att samhällets resurser inte räcker till men det är diakonens roll. Behovet finns alltid.

Två procent i Sverige lever i allvarlig materiell fattigdom. Det kan exempelvis handla om att inte kunna betala oförutsedda utgifter eller att inte kunna betala skulder inom utsatt tid.

Källa: SCB (2019)

LÄS MER:Falkenbergarna skänkte matkassar till behövande

LÄS MER:Fattigdomen är mest påtaglig under sommaren

ANNONS