Påföljden för de båda vakterna blir villkorlig dom och dagsböter. De ska även betala skadestånd till den avlidne mannens mamma. Enligt tingsrätten har vakterna agerat tillsammans och i samförstånd på ett sätt som "varit förenat med allvarliga risker".
Det var den 31 juli förra året som två ordningsvakter, en 24-årig kvinna och en 31-årig man, ingrep mot en man som gått till fysiskt angrepp mot flera personer på Rådmansgatans tunnelbaneperrong i Stockholm.
Ett videoklipp visar hur den manliga vakten får ner mannen på marken och kopplar ett grepp runt hans hals. Hans kvinnliga kollega sätter sig därefter på mannens ryggslut. Enligt tingsrätten håller 31-åringen strypgreppet i minst en minut och tio sekunder.
Vakterna släpper därefter den då livlöse mannen, förser honom med handfängsel och lägger honom i framstupa sidoläge.
"Agerat oaktsamt"
Fler vakter kommer till platsen, men hjärt- och lungräddningen dröjer ytterligare ett par minuter. Mannen dör. I obduktionsrapporten identifieras dödsorsaken som "kvävning genom en kombination av struptag i bukläge med tryck mot ryggen".
Åklagare Lucas Eriksson yrkade på att vakterna skulle dömas till ett års fängelse för grovt vållande till annans död.
Tingsrätten skriver i domen att vakterna "agerat oaktsamt genom att hålla kvar greppet om NN:s hals samt fortsätta sitta på hans rygg trots att denne låg orörlig i bukläge på marken". Man gör dock bedömningen att det rör sig om brott av normalgraden.
Straffvärdet anses motsvara ett års fängelse, men rätten väljer en lindrigare påföljd med hänvisning till att vakterna är tidigare ostraffade och har blivit av med sina jobb.
"Fruktansvärt stark"
De båda vakterna, som i förhör uppgett att de fruktade för sina liv, har hävdat att de agerade i nödvärn.
– Han var så fruktansvärt stark och aggressiv, och jag tänkte, shit, han får inte resa sig upp igen, för då är det kört, sade 24-åringen under rättegången.
Enligt tingsrätten förelåg initialt en nödvärnssituation, men den upphörde när vakterna fick kontroll på mannen.
Advokat Peter Nilsson, som företräder 24-åringen, kallar domen felaktig.
– Vi känner en besvikelse över att man kommit fram till att de agerat tillsammans och i samförstånd. Vi argumenterade för att min klient agerade självständigt eftersom hon inte hade uppsyn över 31-åringens grepp, säger han.
Advokat Henrik Hoffman företräder 31-åringen:
– Min klient är naturligtvis djupt bedrövad över det som har inträffat, men han är glad att tingsrätten inte gick på åklagarens linje, säger han.
En nämndeman var skiljaktig och ville frikänna vakterna.
Fakta: Vållande till annans död
Vållande till annans död är ett brott som innebär att någon orsakat en persons död genom oaktsamhet.
Den som döms för brott av normalgraden döms till fängelse i högst två år eller, om brottet bedöms som ringa, till böter.
För grovt brott gäller fängelse i mellan sex månader och sex år.
När man bedömer huruvida brottet är att anse som grovt ska särskild hänsyn tas till om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag eller om gärningspersonen har varit påverkad av alkohol eller narkotika, eller på annat sätt gjort sig skyldig till allvarlig försummelse.
Källa: Riksdagen, Åklagarmyndigheten
Fakta: Ordningsvakter
Ordningsvakter utbildas av polisen och det är även polisen som sköter tillsynen. Ordningsvakter ska enligt instruktionerna medverka till att upprätthålla allmän ordning och har lydnads- och rapporteringsplikt till polisen.
De har begränsade polisiära befogenheter men får omhänderta personer som är berusade eller uppträder störande. Ordningsvakter får också använda våld om uppgiften inte kan lösas på annat sätt. Det får inte vara fråga om mer våld än vad som är nödvändigt för att lösa uppgiften.
Under våren 2021 kom en utredning som föreslår ökade befogenheter för ordningsvakter. Bland annat ska de få rätt att kroppsvisitera personer för att fastställa identiteten. I samband med att förslaget införs under sommaren 2023 utökas också ordningsvakternas utbildning, från dagens 80 timmar till 160 timmar.
Källa: Polisen, regeringen