Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Tommy Eriksson, driftchef på Vivab:s reningsverk, ser inga problem med att slamproduktionen kommer att öka vid Getteröverket när den nya biogasanläggningen är i drift. "Slammet går till exempel att använda när man bygger parker eller bullervallar. En fördel är att man då vet var slammet ligger och behöver inte vara oroliga för att människor ska få i sig det."

Ökad biogasproduktion skapar slamproblem

Getteröverkets nya biogasanläggning kommer att vara färdig i början av 2011. Då ökar produktionen av metangas nio gånger till 350 normalkubikmeter i timmen. De kommer också att producera cirka 2 500 kubikmeter mer rötrester om året.

– Vi är egentligen inget reningsverk, utan en energistation, säger Tommy Eriksson, driftchef på Vivab:s reningsverk halvt på skämt halvt på allvar.

I och med att den nya biogasanläggningen tas i drift i början av nästa år kommer Getteröverket att blanda avloppsslammet med andra organiska material. Tommy Eriksson vill inte säga vad de kommer att blanda i, eftersom kontrakten med leverantörerna inte är underskrivna.

Detta kommer att öka mängden slam som produceras. Exakt var slammet ska ta vägen efter att det varit i rötkamrarna och producerat metangas vet man inte idag. Det som idag lämnar anläggningen mellanlagras på Bösarps gamla deponianläggning.

– Vivab håller på att skriva en sluttäckningsplan för alla deponianläggningar, eftersom det är lag på att de ska sluttäckas. Vi hoppas att vi ska få blanda slammet i skyddsskiktet och växtskiktet vid sluttäckningen, säger Tommy Eriksson.

Han förklarar att näringen i slammet skulle göra att gräset man sår på deponierna skulle växa snabbt. Sedan tar växtligheten upp regnvattnet som i sin tur minskar mängden lakvatten från deponierna. En annan fördel med att använda slammet vid sluttäckning är att man då vet var det ligger. Sluttäckningen av deponierna beräknas ta mellan 5 och 10 år.

Vad ska ni göra med slammet när deponierna är täckta?

– Det skulle gå att använda som jordförbättringsmedel när man bygger parker, i bullervallar eller som näring åt energiskog. Blandar du in 20-40 procent slam i jorden blir den näringsrik, säger Tommy Eriksson.

Jordbruket?

– Det har aldrig varit tal om det, men teoretiskt går det. I Europa återanvänder man sitt avloppsslam genom att sprida ut det inom jordbruket.

Det är inte giftigt?

– Nej, men det finns en viss äckelfaktor i ordet ”avloppsslam”, säger Tommy Eriksson och tillägger att användning av avloppsslam inom jordbrukssektorn är reglerat i en lag.

Varför är vi rädda för avloppsslam i Sverige?

– Vet inte. Tidigare fanns en blyproblematik, men halten ligger under gränsvärdena idag.

Biogasanläggningen och rötkamrarna kommer att göra att slammets miljöpåverkan minskar. I en uppgraderingsanläggning kommer de att avskilja koldioxid och svavelväte för att slutligen få fram ädel metangas som sedan kommer att fylla gasbilars tankar.

– Om vi inte tog tillvara på metangasen ur slammet och i stället bara deponerade det skulle metangasen gå rakt ut i atmosfären, konstaterar Tommy Eriksson.

Obränd metangas är en 21 gånger potentare växthusgas än koldioxid. Alltså kan man säga att Getteröverket drar en lans för miljön med sin nya anläggning.

Fotnot: En normalkubikmeter biogas motsvarar 1,1 liter bensin.