Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Kroppsarbete. Det är knän, leder och axlar som bär samhället, men går till slut de sönder Bild: Fredrik Sandberg/TT

Vi som är livegna

Kan man tvinga ledningen att ta på sig blåställ?

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Vanmakten sprider sig bland oss arbetare som jobbar med kroppen och inte med knoppen. Kan man tvinga ledningen att ta på sig blåställ? Jag önskar att det vore möjligt! För ingen vill egentligen höra talas om vad som står här.

Varje tempo bygger ytterst på kroppsarbeten. Människor böjer sig, eller roterar med överkroppen för att klassamhället ska bestå: Ord som postindustrialism eller informationssamhälle är i slutändan bara bedrägerier. Vi är den stora arbetarklassen, männen och kvinnorna som skrattar genom smärtan, monotonin och den stora vanmakten.

Det borde vara förbjudet att vara högre chef om man inte arbetat med kroppen: jag tror inte att man kan lita på en sådan människa! Kroppsarbetarens stora hemlighet uppenbaras till exempel i det som kallas att vara tillgänglig dygnet runt. Jag ser mig omkring varje morgon och tänker att det verkligen är knappt, bara med en ständig sista ansträngning, som detta bygge håller ihop, kanske rasar det faktiskt samman när några av de som livslångt bär allra tyngst till slut rasar samman, bokstavligt, för det gör många av dem.

Och när de gör det blir de straffade, det är knän, leder och axlar som bär samhället, men går till slut sönder och nya människor måste sättas in medan de som förbrukats alltså måste förnedras ännu en gång så att varje upprorsgnista släcks. Vad gör arbetsgivaren?

Kring människor som lever med en daglig smärta, ser man ibland en slags dimma, kall, fuktig, den tränger in i allt. De gör allt för att dölja den där smärtan, ett straff, bibliskt, grymt, effektivt. Vem har makten över arbetslivet? Kroppsarbetaren är den som har minst makt över sitt arbetsliv och det beror på att kroppsarbetaren utgör grunden för detta samhälle: Hur skulle det se ut om arbetaren en dag samfällt bara går hem för att sträcka på kroppen och ge den sin rättmätiga plats!

Vart är vi på väg?

Vårdbiträde hemtjänsten

Varbergs Kommun