Insändaren Ingemar Johansson ifrågasätter i Hallands Nyheter den 1 augusti vår kritik mot ”slottsbygget” i Svartrå därför att vi inte har vårt ursprung i bygden. Det är oroande att Ingemar Johansson på det sättet ifrågasätter kommuninvånaren Hans-Örjan Nohrstedts rätt att ha åsikter om vad som sker i Falkenberg därför att han inte har sitt ursprung i kommunen. Men det är kanske mer förståeligt att han undrar varför jag som bor i Nacka utanför Stockholm har en åsikt om ett enskilt bygglov i Falkenberg.
Låt mig förklara: Falkenbergs kommun har i sin översiktsplan åtagit att sig att värna om ett riksintresseområde för kulturmiljövård: N19 Ätradalen. I sin karaktäristik av området skriver Riksantikvarieämbetet bland annat att det är ”präglat av mångsidiga försörjningsaktiviteter sedan medeltiden, samt särskilt av 1800-talets laga skifte och välstånd till följd av havreexporten”. Den befintliga huvudbyggnaden på Ängarna är just ett exempel på en gård som utflyttats vid laga skiftet under 1800-talets andra hälft.
Problemet med bygglovet är alltså inte bara att pastischslottet är helt främmande för området. Det är dessutom så att den befintliga bebyggelsen (som kommunen gett rivningstillstånd för) på ett tydligt sätt bidrar till just det värde som pekas ut i motiveringen till riksintresset:1800-talets laga skifte och det välstånd som havreexporten medförde. Det är denna historiska landskapsbild som Falkenbergs kommun åtagit sig att värna om i sin översiktsplan. Att det är ett riksintresse innebär rimligtvis också att även en Nackabo har rätt att ha en åsikt om hur Falkenbergs kommun förvaltar vårt gemensamma arv.
Mats Widgren
professor emeritus i kulturgeografi