Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Blommor vid en minnesceremoni över attackerna på World Trade Center den 11 september 2001. Efter det tillkom Sveriges terrorlagstifning i sin nuvarande form, skriver insändarskribenten. Bild: Mary Altaffer

Vi har en terrorlagstiftning i Sverige

Vi lever ändå i en rättsstat.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Svar

på ledaren "När terrorister återvänder betalar folket för politikers naivitet"

I en HN-ledare 19/2 lyfts problematiken med IS-krigare som eventuellt skulle återvända till Sverige och brist på rättsliga påföljder. Det allvarliga är att hela ledaren antyder att det finns x antal svenskar som bevisligen sysslar/sysslat med diverse vidrigheter i IS namn och att Sverige inte skulle göra något ordentligt åt detta om de återvände hit. Jag citerar: "Resultatet kommer i majoriteten, om inte alla, av fallen att bli åtal följt av frikänning."

Inget är mer fel. Vi har en terrorlagstiftning i Sverige som i sin nuvarande form tillkom 2003 (efter WTC-attacken 2001). Lagstiftningen har genomgått olika förändringar och senast 2016 gjordes resor med avsikt att delta i eller förbereda terrorverksamhet liksom finansiering eller rekryteringsverksamhet till dylikt olagligt. Och självklart är lagstiftning inte retroaktiv vilket ledarskribenten synes beklaga. Märkligt!

Det ledarskribenten helt missar att belysa är problemet med bevisföring av det som påstås och beskrivs i ledaren. Vilka individer har bevisligen begått dess olika terrorhandlingar? Som väl är finns i HN samma dag en utmärkt TT-artikel som belyser detta dilemma gällande bevisföring. Jag uppmanar ledarskribenten att läsa artikeln och beklagar att det inte gjordes innan ledaren skrevs. Och om ledarskribenten gjort detta är det ännu märkligare att ledaren tillkom i den form den gjorde.

USA-administrationen har önskat att olika länder ska “ta hem” sina tillfångatagna IS-krigare. Den svenska regeringen har tackat nej till "erbjudandet” och anser att man i stället bör inrätta en internationell tribunal. Även HN-ledaren är inne på detta med en tribunal och det är i stort sett det enda med någon vettig substans som stod att finna i densamma.

Om HN:s ledarskribent har uppgifter om de beskrivna personernas identitet och bevis gällande deras terrorverksamhet, så kan detta användas i rättegång mot dem. Jag hoppas att dessa uppgifter skyndsamt lämnas till polis och åklagare. Håller bevisen i en rättegång kan fällande domar mätas ut enligt svensk terrorlagstiftning. Brister bevisen blir det inte så. Vi lever ändå i en rättsstat som inte fäller någon efter summariska rättegångar.

Glenn Wahle

Svar

från Dana Pourkomeylian

Ledarskribenten är färdig jurist till sommaren och har mer än god koll på Sveriges terrorlagstiftning. Att jag "beklagar" att lagstiftningen inte fungerar retroaktivt är inget som jag har skrivit, det är något du hittat med ett ont öga vilket givetvis är tråkigt. Principen om förbudet mot retroaktivitet är en grundläggande rättsprincip och naturligtvis inget som kan eller ska timmas på.

Vidare till dina övriga synpunkter. Hela syftet med ledaren är att belysa att det inte finns någon lagstiftning som kan lagföra de svenskar som har begått terrorhandlingar, efter som det inte går att samla bevisning. Därav att de kommer "häktas, åtalas och frikännas". Detta även i de fall där den åtalade har begått olagliga handlingar, men kommer undan på grund utav situationens natur. Därför refererade ledaren också till Justitiekanslern, som pekade på just detta. Lagstiftningen är tandlös, så väl mot de som begått brott som inte har gjort det. Detta är något som regeringen borde ha lyssnat på, exempelvis genom att istället olagliggöra samröre med terroriststämplade organisationer över huvud taget.

Tyvärr verkar du byggt din replik mer på halmgubbar än på faktisk substans i ledaren.

Dana Pourkomeylian