Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Barsebäcks kärnkraftverks sista reaktor stängdes av 2005. På bilden syns en vattenkylare där havsvattnet kommer in. Bild: Anders Ahlgren/SvD/TT

Vi behöver kärnkraften

Metoderna utvecklas ständigt.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Svar

Kärnkraften är inte räddningen för klimatet

Klockan är 07:00 en dag i januari och 15 minus ute. Nyårsafton var dagen innan och det är nu ett nytt år. Per-Olof tror att urananrikning förbrukar enorma mängder energi. Men det är vid denna tiden, 07:00 den första januari, alltså sju timmar, som ett kärnkraftverk producerat lika mycket energi som de krävs för att anrika ett helt års behov av uran.

I Kentucky finns det idag ingen anläggning för anrikning. Den förra anläggningen som använde anrikning med gasdiffusion stängdes 2013 då de använde föråldrad teknik. 2020 väntas en ny anläggning öppna för anrikning med laser. Denna anläggning kommer att använda rester från den tidigare anläggningen för att skapa nytt kärnbränsle helt utan gruvdrift i minst 30 år.

Efter fossilbränsle är betong det största bidraget till CO2. Det krävs ca 500 ton betong per MW för att vindkraftverket ska stå upp. Ett kärnkraftverk behöver ca 100 ton betong per MW. Och då kommer kärnkraftverket producera 10 gånger mer energi per megawatt effekt under sin livstid genom en kombination av en längre livslängd och en högre tillgänglighet.

Ja, kärnkraftverk är dyrare att riva än vindkraftverk. Men det blir billigare för varje år och metoderna utvecklas ständigt. Betongen måste flyttas från platsen till sista kilogrammet. När vindkraftverk rivs transporterar man bort stål och koppar. Turbinbladen och nacellen (maskinhuset) som ofta är i epoxyimpregnerad plast förbränns. Betongfundamentet planterar man gräs över och hoppas ingen kan se. Inga krav på att ta bort dem, därav den stora kostnadsskillnaden.

Nästa generation kärnkraft provkörs redan i Kina och Ryssland. De kan "äta upp" gammalt kärnbränsle och de kan användas för att producera syntetiskt fordonsbränsle. De skulle helt lösa försörjningen i vår fordonsflotta.

När Per-Olof presenterar ett vindkraftverk som kan förstöra radioaktivt avfall, producera bränsle åt vår fordonsflotta och dessutom elenergi även en smällkall, stilla januarinatt – då kanske. Innan dess behöver vi kärnkraften.

Mattias Svederberg

dubbel ingenjör

Mikael Andersson