Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HN
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Munskydd är inte lag i Spainen, men en rekommendation, skriver insändarskribenten. På bilden delar en hjälparbetare från Röda korset ut donerad mat till behövande i Barcelona. Bild: Emilio Morenatti
Munskydd är inte lag i Spainen, men en rekommendation, skriver insändarskribenten. På bilden delar en hjälparbetare från Röda korset ut donerad mat till behövande i Barcelona. Bild: Emilio Morenatti

Verkligen andra bullar i Spanien

Är virusdöden värre än annan död?

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Svar

på "En hälsning från karantän i Spanien"

Vi sitter också i hemkarantän i Spanien. Ett hårt drabbat land som kör med hårda restriktioner och kontroller av alla. Nu ska barnen äntligen få gå ut och röra på sig efter 41 dagar i husarrest. Endast hundägare för att rasta hunden eller en vuxen per hushåll för att handla mat eller köpa något på apotek har tillåtits. Kontrollen har varit tuff och jag har blivit stannad av både polis eller vaktbolag åtskilliga gånger för att visa legitimation, förklara var jag bor, och förklara mitt ärende eller visa kvitton och varor som bevisat att jag varit och handlat. Man har ögnat igenom bilen och mina två tomma barnstolar för att förvissa sig om att inga barn är ute och fusk-åker i någon bil. Har man inte munskydd frågar de varför. Det sistnämnda är dock inte lag men rekommendation. I livsmedelsbutiken tvingas man tvätta händerna samt ta på sig plasthandskar innan man går in. En vakt med vaktbolagsuniform kontrollerar, och jag hoppas i försiktig svensk tysthet att spanjorerna äntligen inser hur viktigt det är med tvål, varmvatten och toapapper på offentliga toaletter.

Mitt i allt detta läste jag om forskningen man gjort på Harvarduniversitetet i USA, om hur många liv vi sparar då vi stannar resandet och föroreningarna som vi nu gör i världen. Ja många svaga dör ju just på grund av föroreningar och bara i trafiken i världen dör 3700 per dag, 1 350 000 om året.

Jag kan då inte låta bli att fundera. Varför är vi villiga att offra så mycket då vi håller på att dö av ett virus, men inte då vi håller på att dö av luftföroreningar eller i trafiken? Är virusdöden värre än annan död?

Grubblande svensk i karantän