Skolinspektionen varnar för något som man inte kan belägga i sin egen tillsyn, skriver debattören.
Skolinspektionen varnar för något som man inte kan belägga i sin egen tillsyn, skriver debattören. Bild: Lars Pehrson/SvD/TT

Vad ser Skolinspektionen som vi andra inte ser?

Att jag som friskolerektor tillsammans med min personal skulle ha annat än elevernas bästa för ögonen känns förnedrande och ovärdigt att ens förklara eller försvara, skriver Niklas Dahlström, rektor för Kunskapsskolan i Varberg.

ANNONS
LocationVarberg||

För en tid sedan deltog Kunskapsskolan Varberg i en tillsyn från Skolinspektionen som handlade om friskolornas antagningssystem. Sammanlagt ingick 30 skolor i tillsynen.

Man finner anmärkningar hos 24 av 30 skolor. Ingen anmärkning handlade om att skolorna använt information om modersmål för att sålla bort ansökningar, inte heller information om behov av särskilt stöd. Kunskapsskolan Varberg, som ingick i tillsynen, fick ingen anmärkning alls. Samtliga friskolor som ingick i tillsynen friades från misstankar om att informationen om modersmål eller behov av särskilt stöd utnyttjas diskriminerande.

Skolorna gör ett bra jobb alltså, men Skolinspektionens projektledare, som uttalar sig i en artikel i Hallands Nyheter, tycker annat. Han berättar att om man vill vara olaglig skulle det kunna vara möjligt att sålla bort elever som man vet har ett annat modersmål eller är i behov av särskilt stöd. Anledning till det är att man då tjänar pengar på att sålla bort mer resurskrävande elever.

ANNONS

Inget av ovanstående kommer Skolinspektionen fram till i sin tillsyn.Trots det varnar man för risken att det skulle kunna hända. Ett både obegripligt och grundlöst utlåtande om man ser till vad tillsynen visade. Kunskapsskolan Varberg var med i tillsynen. Jag talade med de båda tjänstemännen. De hade inget att anmärka på men visade samtidigt prov på så begränsad kännedom om verksamheten att de ändå lyckades formulera kritik mot skolan som baserades på att tjänstemannen inte förstod vad hon läste och därmed tolkade det hon läste på ett sätt som missgynnade skolan. När vi förklarade texten på hemsidan återstod inte längre någon kritik. På samma sätt missuppfattade uppenbarligen Skolinspektionen resultatet de själva fann i sin tillsyn.

I Skolverkets egen databas kan man läsa hur det ser ut på alla friskolor jämfört med alla kommunala skolor i landet:

Jämförelse friskolor och kommunala skolor

Antal i % Friskolor Kommunala
Barn med åtgärdsprogram 5,2% 5,6%
Får enskild undervisning 1,4% 0,9%
Med anpassad studiegång 1,2% 1,0%
Berättigad till modersmålsundervisning 26,8% 28,8%
Deltagare i modersmålsundervisning 18,1% 16,7%
(Skolinspektionen 2020)

I verkligheten är det alltså nästan ingen skillnad alls. Den enda rimliga slutsatsen är att det överhuvudtaget inte kan finnas någon storskalig systematisk bortgallring av elever med annat modersmål och behov av särskilt stöd på landets friskolor.

Skolinspektionen varnar för något som man inte kan belägga i sin egen tillsyn. Man kan undra vad ett sådant agerande syftar till? Däremot kan man belägga att föräldrarna till eleverna i friskolor är mer nöjda med

ANNONS

1 ) “studiero”

2) “upplevelsen av hjälp i skolan”

3) “trygghet”

4) “lusten att lära”

5) “skolan i sin helhet”

än föräldrar till elever på kommunala skolor.

(Skolenkäten - vårdnadshavare, Skolinspektionen 2020)

Svensk skola står inför en rad utmaningar och jag hyser den allra största respekt för mina kollegor både på friskolor och kommunala dito. Att jag som friskolerektor tillsammans med min personal skulle ha annat än elevernas bästa för ögonen känns förnedrande och ovärdigt att ens förklara eller försvara. Det måste finnas en möjlighet att lyfta blicken och se var friskolan och den kommunala skolan kan kroka arm och stötta och lära av varandra i vår kvalitets strävan och omsorg om varje elev, istället för ett ensidigt misstänkliggörande av friskoleaktörerna. För alla elever – och för Sverige! Tillsammans når vi längre!

Niklas Dahlström

Rektor Kunskapsskolan Varberg

ANNONS