Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

HN 16/6 2017.
HN 16/6 2017.

Vad kostar ett avtalsbrott jämfört med fortsatt avtal?

Kontrakten för boenden för flyktingar skrevs till och med 2021.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Efter att ha läst en tidigare artikel i HN daterad 16 juni 2017 undrar jag följande: Hur mycket kostar det att bryta ett avtal jämfört med att inte avsluta det i förtid?

Bakgrunden är de avtal som skrevs när den stora flyktingströmmen/invandringen skedde. Nämner här två av de avtal som skrevs och som fortfarande gäller, i alla fall delvis med reservation för eventuell uppsägning?

1, Kärravägen: avtal (OBS!) 28 5000 kronor per månad kontrakt till och med 14 augusti 2021, utan avtal om eventuell uppsägning.

2, Västervägen: 100 000 kronor per månad kontrakt till och med 31 december 2021, dock nio månaders uppsägningstid

Min fråga är hur kan man skriva denna typen av avtal över huvud taget?

285 000 kronor per månad är mycket mer pengar än vad de flesta pensionärer tjänar per år. Dessa summor borde istället gått till sjukvården, skolan eller äldreomsorgen. Citat från politiker: ”Vi hade inget val” kan man ju starkt ifrågasätta.

I dessa ”coronatider” kan man ju tydligt se pengabehovet i såväl sjukvård som näringsliv. Man kan ju bara hoppas att kommunen inte ”tvingas” skriva fler orealistiska överenskommelser med långa ekonomiska konsekvenser för oss skattebetalare. Handlingssättet ökar ju inte politikerförtroendet direkt.

Skattebetalare, Elsa 70+

Svar

från kommunen:

Hur mycket det kostar att bryta ett avtal, jämfört med att inte göra det ser olika ut beroende på avtalet. De avtal du frågar om tecknades i en situation då vi behövde få fram nya HVB-platser för de ensamkommande barn som kom till Varberg under framförallt 2015 och 2016. Vi behövde på kort tid mer än dubbelt så många HVB-platser och arbetade snabbt utifrån de förutsättningar och alternativ som fanns. Inom kommunen behöver vi ofta hantera händelser utanför vår kontroll och behovet minskade igen – nästan lika fort som det ökat – och ersattes istället av ett växande behov av bostäder för nyanlända personer som fått uppehållstillstånd i Sverige. Mot bakgrund av bostadssituationen i Varberg valde kommunen då att ställa om och nyttja de fastigheter där vi tecknat hyresavtal. Att ordna bostäder är en del av uppdraget att ta emot nyanlända som anvisats till Varberg för att etablera sig. Detta är ett uppdrag vi har enligt lag och som vi får statliga medel för att lösa. Vi arbetar hela tiden med att anpassa vår verksamhet utifrån de behov som finns. Avtalet på Kärravägen 118 avslutades nyligen i förtid. När det gäller Västervägen nyttjas bostäderna och bedömningen är att behovet av dessa kommer att finnas kvar under resterade del av avtalstiden.

Lotta Olanya

Inkluderingsstrateg

Kommunkansliet