Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Henrik Montgomery/TT

Vården har hamnat på efterkälken

Förmaksflimmer – en diagnos som ökar.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Vården har hamnat på efterkälken när det gäller patienter med hjärtsjukdomen förmaksflimmer trots att Sverige oftast har välfungerande hjärtsjukvård.

l Sverige har över 370 000 personer diagnosen förmaksflimmer – i Region Halland har 13 662 diagnosen – och med uppskattade mörkertal är siffran betydligt större. Var fjärde person över 40 år beräknas få förmaksflimmer någon gång i livet.

Obehandlat eller underbehandlat förmaksflimmer ökar risken för hjärtsvikt och stroke. Förmaksflimmer kräver vanligen läkemedelsbehandling, dels för att lindra symptomen och dels för att minska komplikationsrisken. Första prioritet är blodproppshämmande läkemedel för att förebygga stroke och dödsfall. Många patienter med förmaksflimmer har svåra symtom som påverkar livskvalitet och vardagsliv där det för vissa leder tilllångvarig sjukskrivning. Men med effektiv symtomlindrande behandling med läkemedel som stabiliserar hjärtats rytm (antiarytmikum) kan situationen förbättras.

Tyvärr visar en genomgång av patientregistret att förskrivning. av läkemedel som stabiliserar hjärtats rytm inte stämmer överens med Socialstyrelsens riktlinjer för behandling av förmaksflimmer. Generellt är förskrivningsnivån av läkemedel som stabiliserar hjärtats rytm låg i Sverige om man antar att hälften av alla patienter har icke-permanent flimmer och att ungefår två tredjedelar av dessa har symtom.

Genomgången visar även att regionala skillnader i förskrivningsnivå finns.

En internationell metaanalys visar att strukturerat omhändertagande av patienter med förmaksflimmer halverar dödligheten i den här patientgruppen och att det minskar hjärt-kärlrelaterad sjukhusvård med hela 40 procent. Strukturerat omhändertagande innebär bland annat god följsamhet till gällande riktlinjer avseende blodproppshämmande och rytmreglerande läkemedel samt utbildning av patienter med förmaksflimmer och deras närstående. Patientutbildning är en hörnsten i personcentrerad vård, vilket Riksförbundet HjärtLung lyfter i den intressepolitiska plattformen Sedd i värden och genom patientutbildningen Aktiv med förmaksflimmer som tagits fram tillsammans med vården.

Tyvärr avslöjar en ny undersökning, genomförd av Riksförbundet HjärtLung att det idag bara finns fungerande verksamhet gällande strukturerat omhändertagande av den här patientgruppen i 8 av Sveriges 21 landsting och regioner – och inte ens alla de 8 fungerar som de ska. 1 av de 8 har haltande verksamhet på grund av personalbrist.

Enligt vår nationella medlemsundersökning upplever 4 av 10 att de inte har fått tillräckligt med information om förmaksflimmer och att endast 1 av 10 fått erbjudande om utbildning om förmaksflimmer. l Region Halland svarade endast 9 procent att de blivit erbjudna utbildning om förmaksflimmer.

Vi hoppas att Region Halland växlar över till strukturerat omhändertagande av förmaksflimmerpatienter för att reducera antal dödsfall och lidande, minska trycket på sjukvården och spara på den redan ansträngda sjukvårdsbudgeten.

Inger Ros

Förbundsordförande

Riksförbundet HjärtLung

Bo Birgersson

Ordförande

Länsföreningen HjärtLung Halland