Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HN
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Drönarbilder över fästningen i Varberg.  Bild: Kalle Pettersson
Drönarbilder över fästningen i Varberg. Bild: Kalle Pettersson

Utnyttja vår danska historia i marknadsföringen av länet

Stärk Varbergs fästning och Halmstad slott som besöksmål.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Under ett storslaget jubileumsår har två av Hallands främsta sevärdheter uppmärksammats. 2018 var det 400 år sedan utbyggnaden av Varbergs fästning stod klar och i år är det jämnt 400 år sedan ärkefienderna Kristian IV och Gustav II Adolf möttes vid ett kungamöte på Halmstads slott.

Uppmärksamheten kring 400-årsjubileet har varit lovvärt på alla sätt, men som med alla jubileer finns risken att intresset avtar när festyran lagt sig.

Innan festglansen falnar är det därför hög tid att blåsa nytt liv i Hallands danska historia.

Detta skulle tjäna flera syften: Vi skulle själva bli bättre på att förstå och reflektera över vår samtid och framtid genom att blicka bakåt. Lärdomar om hur vi raserat respektive återskapat gemenskaper med grannlandet belyser hur ideal och föreställningar kan förändras dramatiskt över tid. Dessutom skulle en nysatsning på vårt danska kulturarv kunna stärka halländsk besöksnäring.

Danmarks historia ligger som ett raster över vårt förflutna. Faktum är att Halland varit danskt längre tid än det varit svenskt. Än i dag kan vi se tydliga spår i landskapet från den tiden. När Stefan Gustafsson och jag ifjol skrev boken om Hallands danska historia - "Varberg i Danmark. Historiska sevärdheter från dansktid till nutid" (2018) - blev vi själva förbluffade över de många konkreta kopplingarna mellan Danmark och Halland som fortfarande existerar.

Allra tydligast är det danska kulturarvet i form av byggnader och minnesplatser, men återspeglas också i ortnamn och dialektord. Några exempel: halländskans rälig stavas raelig på danska och när något är så tråkigt att det blir keligt i Halland påminns vi om danskans ked.

I sommar har jag mött danska turistgrupper som blivit överraskade av att deras historia är så levande på den östra sidan om Kattegatt. Danska historiska profiler som Skjalm Hvide kan knytas till både slaget vid Nissan och Getakärr vid Varberg. Starka kvinnor som hertiginnan Ingeborg deltog i bittra maktstrider på 1300-talet. Nordens genom tiderna mäktigaste kvinna, unionsdrottningen Margareta, ligger begraven i Roskilde domkyrka men har satt spår i Halland genom sina besök här. Längre fram i tiden finns kopplingar till konstnärskolonin i Skagen och den dramatiska flyktingsmugglingen över Kattegatt under andra världskriget.

Visit Halland, en del av Region Halland, konstaterade nyligen att intresset för halländska resmål ökar starkt utomlands. I ambitionen att förlänga säsongen görs satsningar på upplevelser. Men givetvis borde även den dansk-svenska historien lyftas fram ännu mer nu när Halland är ett allt hetare resmål för danska turister. Enligt färsk statistik ökade ifjol antalet gästnätter från Danmark i Sverige med 16 procent. (Tillväxtverket, 2018).

Det är alltså dags att ännu mer målmedvetet lyfta fram halländsk och dansk kulturhistoria. Låt oss spinna vidare på de goda erfarenheterna från 400-årsjubileet och boken om Hallands danska historiska kopplingar. Stärk Varbergs fästning och Halmstads slott som besöksmål och komplettera med en levande berättelse som inbegriper fler platser där danskar och hallänningar kan söka sitt gemensamma kulturarv. Vi har massor av fascinerande stoff från våra efterforskningar. Med avstamp i Hallands historia kan vi än mer odla vår gästfrihet och välkomna fler besökare. Grundreceptet är förstås en väl avvägd mix mellan danskt hygge och halländsk gohällighet!

Lars Grimbeck

Lokalhistoriker och författare