Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Forskning tyder på att den som röker e-cigaretter har en mer än fördubblad risk för kronisk luftvägssjukdom, och sannolikt även har högre cancerrisk. Bild: Maja Suslin/TT
Forskning tyder på att den som röker e-cigaretter har en mer än fördubblad risk för kronisk luftvägssjukdom, och sannolikt även har högre cancerrisk. Bild: Maja Suslin/TT

Uppmärksamma farorna med e-cigaretter

Många unga testar.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Allt färre hallänningar röker – men i stället ökar andelen som testar e-cigaretter, framför allt bland unga. Nu visar ny forskning som presenteras i Lungrapporten 2019 att e-cigaretter i första hand används av rökare i tillägg till vanliga cigaretter, och att detta ytterligare ökar risken för luftvägssymptom. Det är hög tid att uppmärksamma farorna, skriver Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

På tio år har andelen rökare i Halland minskat från 14 till 9 procent. Under samma period har e-cigaretten utvecklats till en miljardindustri. I dag finns hundratals märken, många utvecklade av tobaksbolag.

E-cigaretter beskrivs ofta som ett hjälpmedel för rökavvänjning. Effekten som långsiktig hjälp för att sluta röka är dock inte vetenskapligt bevisad. En ny studie, finansierad av Hjärt-Lungfonden, visar att e-cigaretter snarare är något rökare adderar till sin befintliga cigarettrökning. Dubbelbruket ökar risken för olika typer av luftvägssymtom jämfört med vanlig rökning.

Dessutom tyder mycket på att e-cigaretter är en inkörsport till rökning, inte minst bland unga. En undersökning av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning visar att andelen gymnasieelever som testat e-cigaretter under 2014–2018 ökade från 24 till 41 procent. Trots 18-årsgräns säljs e-cigaretter med smaker som bubbelgum, sockervadd och coca-cola.

Vanliga cigaretter är fortfarande den största riskfaktorn för hjärt-lungsjukdom i Sverige. Varje år beräknas rökning orsaka cirka 3 500 dödsfall i hjärt-kärlsjukdom och 2 300 dödsfall i KOL. Vad många inte vet är att även e-cigaretter är hälsofarliga.

När du röker en e-cigarett bildas en ånga som innehåller det beroendeframkallande giftet nikotin, de cancerframkallande ämnena formal- och acetaldehyd samt ett flertal metaller som irriterar luftvägarna. Forskning tyder på att den som röker e-cigaretter har en mer än fördubblad risk för kronisk luftvägssjukdom, och sannolikt även har högre cancerrisk.

När den nya tobakslagen, som även omfattar e-cigaretter, träder i kraft den 1 juli förbjuds rökning i miljöer som lekparker och uteserveringar. Förhoppningsvis bidrar det till att antalet rökare och rökningsrelaterade dödsfall fortsätter att minska. Det är förstås glädjande. Men den positiva utvecklingen riskerar att brytas om vi ersätter en hälsofarlig vana med en annan. Hjärt-Lungfonden vill därför bidra till en ökad medvetenhet hos föräldrar och ungdomar i Halland om att e-cigaretter sannolikt både är hälsofarliga och utgör en inkörsport till en av våra vanligaste dödsorsaker: rökning.

Kristina Sparreljung

generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Jan Nilsson

ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd

Linnea Hedman

docent i epidemiologi och folkhälsovetenskap, Umeå universitet