Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Lina Salomonsson
Bild: Lina Salomonsson

Till vilken nytta bekämpas vresros?

Annat som gör större skada.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

I över tio år har Länsstyrelsen med tunga motorredskap kämpat mot den invasiva arten vresros i det känsliga halländska dynlandskapet. Till vilken nytta? Är det inte bättre att koncentrera sig på den superinvasiva arten människa och försöka hindra bebyggelse i eller i anslutning till våra naturreservat? Badstugor i dynområdet, för att inte tala om Gekåsmagnaters och andras skrytbyggen inom strandskyddet. Det är tydligen inget som stör Länsstyrelsen? Kanadagås, råka, vildsvin, dovhjort och skarv är förslag på andra invasiva arter som gör betydligt större skada än vresrosen. Tillsammans med invasiv men planterad sandrör och strandråg hindrar den sanden från att hamna på de strandnära sommarstugetomterna, tidigare som flygsand på strandnära jordbruksmark. Den ger också skydd och mat till insekter, fåglar och smådäggdjur.

Sancho Panza