Svårt funktionshindrades möjlighet att få personlig assistans för att leva ett drägligt liv förhindras allt mer. Regeringens så kallade åtgärder för att förhindra detta ha ingen effekt visar ny statistik Liberalerna tagit fram. I Halland har 10,2 procent förlorat sin personliga assistans under perioden 2015 fram juni 2018.
Statistiken som vi låtit riksdagens utredningstjänst ta fram är baserade på siffror från Försäkringskassan visar att från 2015 fram till i juni i år har knappt tio procent, 9,8, av landets assistansanvändare förlorat sin statliga assistans.
Över hela landet förlorar medborgare den personliga assistansen som gör det möjligt att leva värdiga liv i frihet. Regeringen har hela tiden hävdat att assistanskrisen beror på att domstolarna tolkar lagen fel och att den inte har någon skuld. Detta är en chimär. Sanningen är att regeringen låter det ske medan man stillatigande tittar på. Alla regeringar har en plikt att gällande lagstiftning fungera som lagstiftaren tänkt.
Vid årsskiftet insåg regeringen det ohållbara i assistanskrisen och presenterade ett åtgärdspaket som de hävdade, skulle sätta stopp för den tysta katastrofen. Föräldrar till barn med svåra funktionsnedsättningar skulle inte längre behöva oroa sig för om deras barn skulle få hjälp att andas eller hjälp att äta.
De siffror vi nu kan presentera visar på ett brutalt sätt att regeringens åtgärdspaket inte hjälpt de utsatta barnen, de sönderstressade familjerna eller alla andra som lever med en plågande ångest för att de inte får veta om de får behålla sin assistans.
Fakta är att de fortsätter att förlora sin assistans. Vi får gå tillbaka januari 2008 då var antalet personer med statlig assistans på samma låga nivå som i dag.
Samtidigt som assistanskrisen pågår redovisar finansminister Magdalena Andersson rapporter om hur bra det går för svensk ekonomi. Hur överskotten stigit och förväntas stiga de kommande åren. Det är överskott som alla de som blir av med sin livsviktiga assistans varit med om bidragit till – men som det överhuvudtaget inte får ta del av. Tvärtom. I 13 av landets län har fler än mellan 11 och 20 procent förlorat den personliga assistansen.
Från Liberalernas sida har vi kraftfullt kritiserat regeringen för att inte ta assistanskrisen på allvar. Det duger inte att hänvisa till en utredning som i bästa fall blir färdig i höst och vars förslag kan komma att genomföras om två eller tre år. Regeringen borde självklart agerat mer resolut tidigare. Lyssnat på nödropen från medborgare runt om i landet. Men inget har skett. Tafatta försök att skylla assistanskrisen på tidigare regeringar hjälper inte de som förlorar möjligheterna att leva sina liv som de vill här och nu.
Vi har avsatt pengar i vår budget för att klara av människor ska få leva i frihet. Den färska statistiken visar att situationen är alarmerande. Vi har inte tid att vänta på utredningar. Det krävs åtgärder nu.
Fyra år till med en S-ledd regering så kommer avvecklandet av den personliga assistansen få så skador att de blir svåra att reparera. Därför behöver Sverige en ny regering. En regering som står upp för alla medborgares rätt till att leva sina liv i frihet.
Bengt Eliasson (L)
riksdagsledamot, funktionshinderpolitisk talesperson
Niclas Erlandsson (L)
regionpolitiker
