Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt HN
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Klädindustrin i världen står för större koldioxidutsläpp än alla flygplan och fartyg på jorden sammantagna.  Bild: Simon Rehnström/SvD/TT
Klädindustrin i världen står för större koldioxidutsläpp än alla flygplan och fartyg på jorden sammantagna. Bild: Simon Rehnström/SvD/TT

Tänk på proportionerna i klimatdebatten

Mycket prat om flygskam.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Svar

på "Gör mer för klimatet" och"Trädens hemliga liv"

Jag instämmer i att klimatet allt mer framstår som det tjugoförsta århundradets ödesfråga. Starka känslor har sitt värde, men utmaningarna vi står inför kräver också reflektion, teknisk innovation och inte minst svåra och tuffa avvägningar. Ett kyligt sinne är viktigare än heta känslor. Problemen har inte uppstått över en natt och kommer inte att enkelt försvinna.

Flygets eller fossildrivna bilars miljöpåverkan behöver ges rätta proportioner och ses i ljuset av de totala utsläppen. Det är förstås ett steg i rätt riktning om alla i Sverige kör elbil samtidigt som det för den globala bilden enbart har marginell betydelse.

Enligt FN:s miljöorgan UN Environment står klädindustrin i världen för större koldioxidutsläpp än alla flygplan och fartyg på jorden sammantagna. Ändå är det flygskam som varit på allas läppar.

Nyligen gjorde konjunkturinstitutet beräkningar som visade att den planerade stängningen av två av reaktorerna i Ringhals kommer att öka EU:s totala utsläpp av växthusgaser med åtta miljoner ton.

Sverige kommer minska sin export av el och i stället i ökad utsträckning importera el från våra grannländer, som Danmark och Tyskland, där kolkraft och naturgas ingår. Därför kommer utsläppen av växthusgaser att öka. För klimatet vore det alltså bättre om reaktorerna i Ringhals kunde drivas vidare till 2025, istället för att stängas ner under 2019 och 2020.

Tyskland har valt den för miljön negativa vägen att först avveckla all kärnkraft och stänga det sista kärnkraftverket redan 2022, för att sedan börja avveckla kolkraften och stänga det sista kolkraftverket först 2038. Det finns starka klimatargument för att de borde ha gjort tvärtom och börjat med att avveckla kolkraften. På liknande sätt finns det starka klimatargument för kärnkraften, fram till dess att den på ett stabilt sätt kan ersättas av fossilfria energikällor – även under kalla och vindstilla vintermånader.

Berndt Ekström

Varberg