Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Upprustning eller nedrustning av försvaret? Det är frågan för insändarskribenten. Bild: Henrik Montgomery/TT
Upprustning eller nedrustning av försvaret? Det är frågan för insändarskribenten. Bild: Henrik Montgomery/TT

Svensk Nato-option

Annan ton när oppositionen hade regeringsmakten.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Sveriges riksdag beslutade 15 december 2020 att uttala en Nato-option i syfte att” upprätthålla möjligheten till att söka medlemskap i försvarsalliansen Nato”. Beslutet kom till genom ett majoritetsförslag från oppositionspartierna i försvarsutskottet. Detta tillvägagångssätt väcker en del funderingar. När samma partier hade regeringsmakten 2006-2014 vidtogs åtgärder som rustade ned försvaret, beredskapslager upplöstes och allmänna värnplikten avskaffades. Nu är tonen en annan. Samma partier driver nu i försvarsutskottet en kraftig upprustning av försvaret och vill till och med att Sverige skall anslutas till Nato. Sveriges hållning i säkerhets- och försvarspolitiska frågor borde vara långsiktiga och stå över de inrikespolitiska samhällsfrågorna och spelet om regeringsmakten. Hur skall Sveriges hållning eller ställningstagande annars få respekt i de internationella sammanhangen?

Så till sist. En krönika i Hallands Nyheter 22 mars 2021 hade rubriken: ”Demokratin i fara när S trotsar om försvaret”. Sådana uttalanden är enligt min mening närmast att betrakta som ett ” fake news” och bidrar mer att skada den demokratiska processen.

Åke Carlsson

Varberg