Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Är det miljön i klassrummet som gör att fler elever får adhd-diagnos? Här en norsk skolklass. Bild: Heiko Junge/NTB scanpix/TT
Är det miljön i klassrummet som gör att fler elever får adhd-diagnos? Här en norsk skolklass. Bild: Heiko Junge/NTB scanpix/TT

Skolans fel?

Vilka är skolan?, undrar insändarskribenten apropå Malin Lernfelts ledare om att barn med diagnoser blir fler.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Apropå

ledaren ”Medicin och diagnos är inte ett svar på stökiga klassrum” (16/02 2021)

Jag blir både beklämd och bestört när jag läser Malin Lernfelts ledare. Bestört över en ledare som talar om att allt är skolans fel. Beklämd över att man anklagar en hel yrkeskår, mer eller mindre. Det skrivs att felet är en skola med stora klasser, mycket stök och stress, hög ljudnivå och bristande struktur vilket tär hårt på barn som är känsligare än andra... Det tär hårt på alla barn! Enligt Malin läggs skulden ofta på det enskilda barnet. Skolan trissar upp antalet diagnoser, man hänvisar till BUP. Jag undrar nu vilka skolan är? Är det vi lärare, är det rektor eller är det förvaltningen?

Jag känner att du anklagar mig och mina kollegor för läget i dagens skola. Jag önskar få veta vilka redskap och förutsättningar du tror att vi har tillgång till? Vi får besked om att vi ska spara pengar, igen. Budgeten går inte ihop. Dags att dra in tjänster på skola/fritids. Det skrivs att: Kan skolan få en diagnos på ett barn innebär det att den får tillgång till extra resurser, små grupper etc. I detta ligger ingen sanning. Under mina 26 år i skolan har det aldrig förekommit. En enskild skola får inte mer pengar från förvaltningen/kommunen för att kunna generera resurser eller ordna små grupper för de som har behov av detta. I Varberg fördelas pengarna till skolorna utefter socioekonomiska områden. Lägre utbildade föräldrar = mer pengar till skolan. Barnens bästa är inte i fokus. Har du en NPF diagnos, är i behov av särskilt stöd, är blyg/försiktig, behöver längre tid på dig för att lära dig, eller behöver du utmanas mer, behöver social stöttning etc ser det likadant ut i skolan oavsett dina föräldrars inkomst. Maria skriver "Ett första steg vore att skolan tar sitt ansvar för att få bort allt för stökiga närmiljöer istället för att göra det till en fråga om barnpsykiatri." Jag är lärare. Jag är skolan. Jag vill se resurser, tvålärarskap och färre barn/klass för ALLA BARN men jag är inte budgeten som tilldelas oss från Varbergs kommun. Misskreditera inte pedagogerna som inte får rätt förutsättningar.

"Skolan - Åsa"