Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Vill man på allvar att vi ska bekämpa den psykiska ohälsan måste man se till så att verksamheterna får de förstärkningar som krävs samt att ta nödvändiga beslut nu, skriver debattörerna. Bild: isabell Höjman/TT
Vill man på allvar att vi ska bekämpa den psykiska ohälsan måste man se till så att verksamheterna får de förstärkningar som krävs samt att ta nödvändiga beslut nu, skriver debattörerna. Bild: isabell Höjman/TT

Skjut inte problemen med psykisk ohälsa på framtiden

Redan före covid-19 var detta ett prioriterat område.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Vi socialdemokrater har under många år sett de brister som finns i Region Halland när det gäller framförallt barn och unga med psykisk ohälsa. Det har inneburit att belastningen på barn- och ungdomspsykiatrin blivit ohållbar och väntetiderna oacceptabla. Detta är en av Region Hallands viktigaste utmaningar att komma tillrätta med.

Redan före covid-19 var detta ett prioriterat område, nu ser vi att behoven tenderar öka ytterligare. Oron för vad det kommer innebära för mig som person och för samhället är stor.

Det finns en samsyn om att inrätta en verksamhet för barn och unga med psykisk ohälsa, den som vi kallar “En väg in”. Arbetet med det har pågått under flera år, trots löften om beslut före sommaren så är det ännu en gång uppskjutet. Detta tycker vi är väldigt olyckligt, det borde varit igång för ett år sen.

Köerna till BUP är långa, under årets första månader fick 7 av 10 inte hjälp i tid, vilket kan jämföras med snittet i Sverige där 3 av 10 inte fick hjälp i tid. I mars månad la Socialdemokraterna i psykiatrinämnden ett initiativärende där man föreslog att nämnden skulle be om ytterligare förstärkning på 15 miljoner kronor för att bemanna upp mottagningar och på så sätt se till att tillgängligheten ökar och våra barn och unga får snabb hjälp för sin psykiska ohälsa. Förslaget röstades ned av nämndens majoritet.

I januari 2018 gavs ett utredningsuppdrag att ta fram ett beslutsunderlag på hur ungdomsmottagningarna kan genom uppsökande verksamhet, arbeta för att minska den ökande psykiska ohälsan hos ungdomar och vuxna. Nu väljer den moderatledda majoriteten att inte ta ställning i frågan utan skjuta den på framtiden. Det innebär att arbetet tidigast kan påbörjas 2022.

Det är tydligt att den moderatledda majoriteten inte har styrkan att hantera dessa utmaningar. Vill man på allvar att vi ska bekämpa den psykiska ohälsan måste man se till så att verksamheterna får de förstärkningar som krävs samt att ta nödvändiga beslut nu.

Den psykiska ohälsan är ett stort samhällsproblem men det är framför allt den enskilde invånaren som drabbas hårdast.

Lise-Lotte Bensköld Olsson (S)

regionråd

Helen Ung Le (S)

2:e vice ordförande psykiatrinämnden

Kerstin Nilsson (S)

2:e vice ordförande ambulans, diagnostik och hälsa