Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Varför är det just sträckan Horred-Breared som ska särförläggas? Bild: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

Ska markägarna betala priset för elnätet?

Det saknas en del i Svenska krafnäts "formel".

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Svenska kraftnät håller på att förnya stamnätet för elförsörjning. Ett av projekten är sträckan mellan Trollhättan och Malmö, vilken är viktig för försörjningen av el i Skåne och för den export av el som Sverige har. Projektet genomförs i olika delsträckor och den vi berör här är den mellan Horred och Breared (Simlångsdalen). På sträckan går i dag två parallella 400kV-ledningar. På vissa ställen är de samförlagda i samma stolpar. Den ena ledningen skall nu bytas på grund av ålder.

Vår första tanke är då att man gör just det – byter ledning och stolpar mot nya. Men nej, så enkelt är det inte. Svenska kraftnäts plan är istället att bredda befintlig kraftledningsgata för att på så sätt kunna särförlägga ledningarna på sträckan. Det innebär att man gör två separerade ledningar med tillräckligt mycket plats mellan stolparna så att inte en stolpe kan falla på den andra ledningen. På så sätt blir ledningarna helt oberoende av varandra vid en störning.

Naturligtvis undrar vi hur ofta det händer att en stolpe trillar ner och hur sannolikt det är att den i så fall trillar i sidled? Men vår undran är ändå större över varför det är just sträckan Horred-Breared som ska särförläggas? Etappen söderut från Breared ska inte särförläggas. Inte ens ledningarna ut från Ringhals är ju särförlagda! Vad finns mellan just Horred och Breared som gör det så lönsamt? Det svar Svenska kraftnät ger är att elmarknadsnyttan på sträckan Horred-Breared är så stor att det bli lönsamt.

Vad är då elmarknadsnytta? Jo det är "formeln" som Svenska kraftnät använder för att räkna ut om investeringen är lönsam. Det blir den, enkelt uttryckt, när elmarknadsnyttan visar på tillräcklig lönsamhet för producenter och konsumenter. Svenska kraftnät behöver i sin ”formel” inte ta hänsyn till följderna för berörda människor som kan tvingas flytta. Det är personer som äger mark eller ett hus de bor i. De bedriver skogsbruk, jordbruk eller annat företagande. Inte heller behöver Svenska kraftnät i sin ”formel” ta med konsekvenserna för landsbygdsutveckling, biologisk mångfald, estetiska värden, rekreationsvärde eller den stående skogens roll som kolsänka. I dialogen med Svenska kraftnät framgår det att även om man skulle sätta ett ekonomiskt värde på dessa faktorer så blir det så lite pengar att det inte uppväger värdet av elmarknadsnyttan. Ersättning för mark och fastigheter ingår i deras kalkyl, men det är billiga poster i deras perspektiv.

Logiken borde vara att inte bredda en redan bred kraftledningsgata utan istället bara byta ledning och stolpar. Majoriteten av berörda markägare finns bland våra medlemmar i LRF och Södra, och vi är många som tycker att det saknas en hel mängd parametrar i Svenska kraftnäts "formel"!

Ulrika Algothsson

regionstyrelsen LRF Halland

Ann-Charlotte Larsson

Södra, ordförande Mellersta Halland skogsbruksområde