Inom kort ska regeringen lämna direktiv till en ny utredning om PostNord och om den svenska postmarknaden. Huvuddragen i utredningen blir att se över hur postens samhällsuppdrag ska formuleras och finansieras i framtiden och i det ligger också hur ofta posten ska delas ut nu när brevvolymerna sjunker?
Sedan år 2018 ändrades postförordningen på så sätt att kravet för befordran numera är satt till två dagar. Det skapar problem för den som vill kunna lita på att postdistribution faktiskt sker på den dag som är avsedd, till exempel postdistribuerade dagstidningar.
Fortfarande har vi dock en postlag som säger att den som driver postverksamhet och utför en så kallad samhällsomfattande posttjänst ”varje arbetsdag och minst fem dagar i veckan” ska göra ”minst en insamling och en utdelning av postförsändelser”.
Den som läser detta skulle då kunna tro att det betyder just vad där uttryckligen står, det vill säga att post ska samlas in och delas ut varje arbetsdag minst fem dagar i veckan.
För att ta sig förbi det hindret utan att blanda in riksdagen måste man alltså få till en tolkning av orden ”fem dagar i veckan” så att de egentligen bara betyder två eller tre dagar i veckan. Och dessutom få den tolkningen godkänd av Post- och Telestyrelsen (PTS) som är den statliga myndighet som ska se till att PostNord håller sig inom ramarna för det postlagen.
Det skulle kunna tyckas vara ett omöjligt reptrick, men redan i slutet av förra året kom ett dokument från PTS, om det man kallar ”PostNords förslag till ny utdelningsmodell”, där PTS låter förstå att postlagens krav egentligen bara är en kapacitetsfråga där det räcker med att samla in och dela ut postförsändelser inom den stipulerade befordringstiden, det vill säga två dagar.
Grönt ljus från PTS med andra ord – och därmed kan man runda riksdagen!
Sålunda aviserar nu PostNord en ny och successivt införd distributionsmodell från och med 2021 där brev och postdistribuerade dagstidningar delas ut varannan dag (måndag-onsdag-fredag den ena veckan och tisdag-torsdag den andra).
Det här drabbar alla som vill skicka postalt från en dag till en annan. För postdistribuerade tidningar innebär det en nådastöt. Den annonsör som publicerar en annons i en fredagstidning kan komma att nå sin kundkrets först på tisdagen i nästa vecka. Och läsarna får vackert vänta.
Regeringen och riksdagen har nyligen manifesterat sin syn på den tryckta tidningens alltjämt fortsatta betydelse genom att under covid-19-krisen anslå ett ”Tillfälligt distributionsstöd” om 150 miljoner kronor. Det förutsätter naturligtvis att inte infrastrukturen för att dela ut tidningarna samtidigt rycks bort.
Det är därför bra att den framtida postdistributionen ska utredas. Det handlar om vilken basservice som ska ingå i den samhällsomfattande posttjänsten – och hur den ska finansieras. Vissa delar är inte lönsamma och måste då vägas mot den samhällsnytta de medför och att staten kan behöva ge kostnadstäckning till PostNord (eller annan operatör) för att de ska kunna upprätthållas.
I avvaktan på det ställningstagandet från postutredningen – och på att riksdagen fått säga sitt – måste det tilltänkta distributionsprojektet få anstå, så att man inte går händelserna i förväg. Väl igångsatt kan det vara svårt att dra tillbaka.
Från TU – Medier i Sverige kräver vi därför att staten, som huvudägare till PostNord, tills vidare ser till att stoppa planerna på en ny distributionsmodell.
Jan Fager
jurist, TU – Medier i Sverige
Per Hultengård
jurist, TU – Medier i Sverige