Den 26 mars avslog barn- och utbildningsnämnden vårt medborgarförslag att återinföra tyskaundervisning på Apelskolan och att erbjuda ett snabbspår i ämnet för de elever i sexan och sjuan, som aldrig fick chansen att läsa tyska.
Besparingen av indragningen av tyskaämnet beror på vikande elevunderlag. Att vi har färre invånare i inlandet straffar sig således och därmed får vi också sämre utbud av kunskap. Gapet mellan stad och land ökar. Redan i dag är andelen högskoleutbildade i inlandet cirka 25 procent lägre än vid kustbandet i kommunen. Det minskande befolkningsunderlaget i inlandet beror delvis på kommunal nedläggning av diverse service, inte minst skolor.
Underlaget barn- och utbildningsnämnden tog beslut på är ensidigt då det endast tar hänsyn till ekonomi och hur svårt det är att rekrytera pedagoger med behörighet i tyska till inlandet. I samma stund våra folkvalda politiker avslår medborgarförslaget ger det signaler om att kommunen tycker att det är okej med ett ojämlikt utbud på kommunens skolor, samtliga kommunala högstadieskolor erbjuder tre moderna språk men inte i inlandet. Politikerna tycker det är okej att inte alla elever får samma möjligheter att lyckas. Politiker ser till kostnaden före våra inlandsbarns möjligheter att tillägna sig ett språk i en omvärld där vi har flest tyska turister och fritidsboenden i kommunen. Inlandet är inte viktigt i praktiken.
Hur gick diskussionerna under de fem minuter det tog att fatta beslutet? Var det enighet i frågan?
Vi är besvikna och upprörda över barn- och utbildningsnämndens beslut.
Lars Johansson
Fegen
Sara Ljungström
Krogsered