Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Kaknästornet skulle kunna kallas ett landmärke. Bild: Anders Wiklund/TT

Ordet landmärke har fått en dålig klang

Från navigation till det egoistiskt uttryck.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Landmärke. Ordet har fått en dålig klang, blivit ett fulord. Något, där politiker i första hand vill göra sitt avtryck till eftervärlden. Höga, riktigt höga hus är den vanligaste konsekvensen av denna ”drift”. Ett egoistiskt uttryck för att bli ihågkommen, storhetsvansinne liksom...

Förr var landmärke något befintligt i naturen som kunde kännas igen av sjöfarare som navigerade utmed kusten, så kallad landförtoning. Knappast syftet med dagens ”landmärken”, där tanken är att känna igen skaparen av desamma.

Dan Andersson