Bara någon procent av uranbränslet nyttjas, det mesta av de resterande 99 procenten kan utvinnas i nästa generations reaktorer, skriver insändarskribenten.
Bara någon procent av uranbränslet nyttjas, det mesta av de resterande 99 procenten kan utvinnas i nästa generations reaktorer, skriver insändarskribenten. Bild: Björn Larsson Rosvall / TT

Mer realism i energidebatten

Bara någon procent av uranbränslet utnyttjas.

ANNONS
|

Svar

på "Realism i energidebatten men rätt fakta behövs"

Wahles klarsynthet uppskattas, mer av realism är önskvärt. Exemplet avsåg en tänkt period. Poängen var dock att beakta förhållandet mot installerad effekt. Storleken på vindkraftverken kommer att öka, i röret ligger 400 meter höga torn och det ger högre effekt och mer energiutbyte. Diversifieringens styrka är vi överens om. Då blir motståndet mot kärnkraft svårare att förstå, energimixen är just diversifieringens styrka.

Gällande energieffektivitet är det korrekt att 35 procent av uranförbrukningen utvinns som elenergi, resten kyls, och att bara någon procent av uranbränslet nyttjas. Mindre bekant är att det mesta av de resterande 99 procenten kan utvinnas i nästa generations reaktorer. I kommande slutförvar har vi därmed ett bränslelager som räcker i tusen år. Detta utan att bryta en enda ny uranatom. Gott så. Att sedan bränslet därefter endast behöver runt 500 år i djupförvar, mot dagens 100 000 år är en god fördel.

ANNONS

Kostnaden för nybyggnation kan i en ansenlig del kopplas till det skiftande regelverket världen över. Med ett överenskommet regelsystem kan standardiseringar göras och certifieringar bli effektivare. Detta öppnar upp för lösningar i länder med andra förutsättningar än våra. En global miljöinsats för ett bättre klimat är inom räckhåll.

Christer Axelsson

ANNONS