Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Larry Söder. Egen bild.
Larry Söder. Egen bild.

Människors önskan om trygghet borde styra bostadsbyggandet

Vi kristdemokrater har försökt få regeringen att inse att det byggs för lite småhus, skriver Larry Söder, riksdagsledamot för Halland.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Borde inte tecken på att människor vill flytta från sitt område vara tillräckligt för åtgärder? En uppmärksammad rapport från The Global Village visade att varannan i utsatta områden vill flytta. Den främsta orsaken till att de vill flytta är hög kriminalitet.

Motiven för att vilja flytta i undersökningen från The Global Village var främst önskan om att bo i ett tryggare bostadsområde och få större bostadsyta. Och vem skulle inte tycka detta efter senaste tidens skjutningar, där oskyldiga blir drabbade.

Detta faktum väcker frågor om något gått allvarligt snett i svensk bostadsplanering. Byggtakten är hög för små, dyra lägenheter i flerbostadshus. Stockholms länsstyrelse pekar på att över hälften av allt som byggs är ettor och tvåor. Boverket varnar för att det byggs så mycket av denna bostadstyp att det nu kan uppstå problem med avsättningen för nyproduktion. Samtidigt har byggandet av småhus fallit till den lägsta nivån på 100 år och Sverige tillhör de länder i Europa som är sämst på att bygga småhus trots av vi har bättre tillgång på mark. När vi pratar om problem i bostadsområden går det inte att undvika att notera att en tredjedel av miljonprogrammet bestod av småhusområden. Inte något av dessa områden är idag ett sk utsatt område. Tvärtom beskrivs de i försäljningsannonser som tryggt, idylliskt och perfekt för barnfamiljer.

Att flera undersökningar under lång tid har visat att en stor majoritet helst vill bo i småhus med trädgård är därför inte så konstigt. Priserna ökar nu mycket kraftigt på sådana när efterfrågan stiger, bl a till följd av pandemin, och byggandet är så lågt.

När bristerna i social hållbarhet i många bostadsområden diskuteras allt mer är det intressant att notera att mycket tyder på att småhusområden har sådana fördelar vad gäller social hållbarhet att det kan motivera att de prioriteras i samhällsplaneringen för att hantera de utmaningar vi står inför.

Småhusområden kännetecknas av just det som forskningen visar skapar social hållbarhet. Både det upplevda och det faktiska inflytandet över boendet är stort, vilket gagnar viktiga parametrar som engagemang, ansvar och medskapande. Detta skapar i sin tur förutsättningar för att identifiera sig med sitt bostadsområde. Det kan handla om alltifrån att skapa en känsla av samhörighet och tillhörighet, till att bygga upp förtroendefulla relationer i, och med, närområdet.

Det finns dessutom vetenskapliga studier som visar på positiva effekter som småhusbebyggelsen och dess typiska karaktäristika har på människan. Barns kognitiva, sociala och fysiska utveckling främjas av regelbunden naturkontakt och utevistelse som naturligt finns i trädgårdsstäder.

Vi kristdemokrater har försökt få regeringen att inse det faktum att det byggs för lite småhus. Dessa är bäst för medborgaren både socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Det är även ett faktum att 7 av 10 vill bo i småhus. Men regeringens politik utgår bara från ett storstadsperspektiv, där hyresrätt är det enda som är för ögonen. Regeringens svar på vår diskussion kring småhus är att skissa på en fastighetsskatt som kommer driva människor från hus och hem.

Larry Söder, Riksdagsledamot KD

Bostadspolitisk talesperson.