Svar
på ledaren "Et tu, Skolverket?"
För några dagar sedan (1/10) läste jag Böhmes ledare angående försämringen i den svenska skolans rottrådar till antiken. Det här gäller ju vår civilisations vagga och västerlandets värdegrund. Många fnyser åt kulturelitens vurmande för latinska citat och retoriska spetsfundigheter. Sånt ska vi lämna därhän. För cirka 2-3000 år sedan började antiken, som vi läser om. Egypten, Irak och hela Asien har med sina många folk och kulturer tidigare gett antiken och oss värdefullt arvegods.
Vi har under åren suttit många timmar framför teven och hurrat för de våra i de olympiska lekarna. Många av oss känner till den historiska berättelsen bakom OS. I Grekland frodades filosofin och gavs tankar och idéer till vår tid att forma vårt demokratiska samhälle. När Rom tog över satte man politiken i system och den romerska rätten ligger fortfarande till grund för vår rättskänsla.
Astronomi, matematik, medicin, litteratur, teater, fysik, filosofi, ja, alla deras vetenskaper har satt djupa spår hos oss i teori och praktik. Atomer, bakterier, solur, akvedukter är några ord, som visar detta. Till och med gastronomin har gett oss mycket. Deras kryddor och vegetariska anrättningar smakar oss lika bra idag. Hippokrates, Pythagoras, Sokrates, Arkimedes, Euklides och Pompejus var den tidens kändisar.
Antiken och dess vetenskapsmän och kulturbärare har fört oss till den civilisation och kultur vi har ansvar för inför våra barn. Det vore oansvarigt av oss att låta kommande generationer tro att allt började med Gustav Vasa eller franska revolutionen. Men när och hur de olika avsnitten ska införlivas med undervisningens olika moment måste professionen tillåtas sköta. En faktadel är oundgänglig men de ide´-burna och tankeväckande momenten bör inte tas fram förrän ungdomarna är redo för existentiella samtal. Den mognaden varierar mellan individer men förminskas oftast av oss vuxna.
Anledningen till försämringen anger Skolverket vara brist på tid. Flertalet ämnen på schemat vill säkert ha fler lektioner till sitt förfogande för att hinna med ordentligt och att fördjupa avsnitt som intresserar eleverna. Många särintressen knackar dessutom på skolporten för att komma in. Jag skulle gärna se mer sammanhängande tid för hemkunskap och privatekonomi, till idrott, motion och personlig hälsa och fler stunder för reflektion, filosofi, självkännedom och psykologi/människokännedom.
Nu är tioårig grundskola beslutad. Allmänheten kan förledas tro att då kan alla behov och önskemål tillgodoses. Faktum är tyvärr att en redan befintlig pedagogisk verksamhet för sexåringar lyfts in i grundskolan. Nej, det behövs radikalare grepp, som att införa lördagsskola igen. Eftersom detta nog inte kan få en politisk acceptans, kan man lägga till ett par lektioner 3-4 dagar i veckan och i gengäld ta bort läxorna, en av mina gamla käpphästar.
Jag har under dryga 40 år arbetat med de flesta uppgifter inom skolväsendet. Som jag ser det har professionen följt med tiden i kompetens och engagemang. Proppen för utveckling i skolsamhället är själva organisationen och ramverket. Där behövs en ordentlig revolution för att lägga ut alla delar på det pedagogiska fältet och börja om från början och göra rätt inför framtiden. Våra fantastiska barn är värda det.
Alf Hjertström