Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Insatser skulle göras på varje förskola och skola med mål, analys och åtgärder som skulle följas upp. Bild: Alexander Olivera/TT

Kostsamt när pressen ökar i förskola/skola

Vad hände med avtalet som skulle ge bättre arbetsmiljö?

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Svar på ”Chefernas höjda löner svider för oss på golvet

Instämmer helt med Eva Störby apropå prioriteringar inom förskola/skola.

Hur gick det med skolavtal 18?

Förra hösten blev slutligen ett nytt treårigt skolavtal klart efter utdragna förhandlingar mellan lärarförbunden och SKL. Detta avtal lovade krafttag för bättre arbetsmiljö och minskad arbetsbelastning, fast det i verkligheten blivit precis tvärtom – ökad arbetsbelastning och besparingar!

Insatser skulle göras på varje förskola och skola med mål, analys och åtgärder som skulle följas upp på arbetsplatsen, i kommunen och centrala parter. Hur går det egentligen med detta? Är det bara fina ord och omtolkningar av kommunen?

Gällande de numer toppstyrda, kollegiala kompetensutvecklingarna så ”dras alla över en kam”. För en likvärdig skola kan man inte generalisera alla lärare som om de vore en helt likartad grupp! Istället borde dessa erbjudas adekvat individuell fortbildning och även ha inflytande gällande sin kompetensutveckling. Med detta inte sagt att läraren ej lär- eller arbetar kollegialt utan enbart att pedagogen själv är kapabel att välja vilken fortbildning den är i behov av. Varför inte bara lita på redan välutbildade och välmeriterade lärare? Att de själva kan ta ansvar för lärprocesser. Detta borde bli en ”win win” situation.

Elever är och lär olika så också lärare med olika arbetslivserfarenheter, specialkompetenser etcetera. För att inte ta död på glöd och kreativitet behöver man se över detta system så alla får den stimulans de behöver. Alla är inte i behov av exakt samma fortbildning! Ett kollegialt förhållningssätt är för många pedagoger ett redan naturligt, etablerat arbetssätt i vardagen, så varför konstruera så formella former som i dagsläget?

Ta en titt på antal sjukskrivningar och hur mycket kommunhälsan har att göra. Detta är väl en indikation på hur arbetsmiljön i förskola/skola ser ut, eller hur?

I slutändan blir den ökade pressen och arbetsbelastningen (listan kan göras lång) mer kostsam både när det gäller psykisk ohälsa bland pedagoger och inte minst, barns/ungdomars utvecklingsmöjligheter samt psykiska hälsa/ohälsa.

Erfaren pedagog