Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Att som parti vilja styra en fri kyrka är  konstigt, tycker Markus Leandersson. Bild: Petter Trens
Att som parti vilja styra en fri kyrka är konstigt, tycker Markus Leandersson. Bild: Petter Trens

Jag fick inte svar på min fråga

Ett ja- eller nej-svar hade räckt.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Jag ställde en fråga till de partibundna nomineringsgrupperna inför kyrkovalet. Den var ganska tydlig. Ett ja- eller nej-svar skulle räcka. Vi har kunnat läsa om mycket annat, men något svar har jag inte fått. Förmodligen beror det på att vi alla vet svaret, men vi bör inte prata om det. Jag frågade helt enkelt om de partier som ställer upp i kyrkovalet för att inta ledande positioner i Svenska kyrkan delar Svenska kyrkans bekännelse och grundläggande dokument sammanfattat i t ex trosbekännelsen? Alltså inte om enskilda medlemmar gör det, utan om partiet står för det som Svenska kyrkan står för. Svaret är förstås nej. Alla våra politiska partier är och ska vara religiöst oberoende. Att då som parti vilja styra en fri kyrka är mer än konstigt. Vi ser det inte i något annat demokratiskt land. Det är endast i diktaturer som politisk styrning av kyrkor förekommer. Så var det i Sovjetunionen och Östtyskland. Så är det i t ex Kina och Iran idag. Och märkligt nog också i Sverige. Det borde det inte vara. Det är min poäng. Visst kan man vara med i både ett parti och samtidigt kandidera som kyrkopolitiker. Men, precis som i alla våra grannländer, ska det inte ske via partiet.

Man kan också vända på det. Om ett år är det riksdagsval. Då kandiderar alltså partier som knutit sig till ett religiöst samfund. Hur trovärdigt är det?

Markus Leandersson

präst i Falkenberg