Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ska jag behöva bli en hatad mamma och gapa och skrika för att bli hjälpt? undrar insändarskribenten. Bild: Martina Holmberg/TT
Ska jag behöva bli en hatad mamma och gapa och skrika för att bli hjälpt? undrar insändarskribenten. Bild: Martina Holmberg/TT

Jag är trött på att falla mellan stolarna!

Jag har tappat allt hopp och ork.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Svar

på ”Kraftigt försämrat stöd till personer med autism

Jag läste insändaren om att barn med autism får för dålig hjälp eller ibland ingen alls. Precis så är det! Jag har tappat allt hopp och ork på skolan och habiliteringen.

Har ropat på hjälp i så många år utan framgång. Förstår inte vad man ska behöva göra för att få hjälp!? Har man tur kanske man kan får lite hjälp på habiliteringen om man tjatat och legat på som fasen men så fort man tappar orken på att alltid tjata så händer det absolut ingenting!

Ska jag behöva bli en hatad mamma och gapa och skrika för att bli hjälpt? För det är det man blir så fort man höjer rösten för sina barn.

Förstår inte varför det ska vara så svårt att få lite hjälp och stöd!? Speciellt när man inte längre vet vad man ska ta sig till.

Och skolan ska vi inte ens tala om! Katastrof! Önskar jag kunde byta skola men tyvärr är det inte så lätt. Barnet får inte den hjälp den behöver på så många olika plan. Behöver både hjälp och stöd på lektionerna men även på andra sätt också. Och det underlättar ju inte när det sällan är behörig personal och alltid är en massa vikarier.

Barnet ligger långt efter och är "bara" underkänd i två ämnen vilket är för mig är en gåta, efter flera år i skolan "när allt varit så himla bra" innan?

Jag har ifrågasatt hur hen kan vara godkänd från start när hen knappt kan läsa/skiva m.m. Men det ser väl inte bra ut på pappret när inte alla barn är godkända!?

Mitt barn vill inte ens till skolan längre. Det krossar mitt mammahjärta att behöva tvinga hen till skolan och veta att hen mår dåligt och inte får den hjälp den behöver utan bara sitter och väntar på att få åka hem igen.

Ska jag behöva hålla mitt barn hemma tills hen får den hjälp den behöver!?

Skäms!

En som inte orkar längre