Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Inför varje år tar HLT fram en trafikplan för den trafik vi skall ha kommande år och i den processen är kommunerna i högsta grad delaktiga, skriver insändarskribenten. Bild: Jari Välitalo
Inför varje år tar HLT fram en trafikplan för den trafik vi skall ha kommande år och i den processen är kommunerna i högsta grad delaktiga, skriver insändarskribenten. Bild: Jari Välitalo

Inget talar för att Hallandstrafikens ombildning skapar olönsamma linjer

Det är inte av lönsamhetsskäl trafiken bedrivs utan för samhälsnyttan.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Svar

på ledaren ”Nya busslinjer kan bli resultat av torrt beslut

I HN idag (10 mars) på ledarplats drog Katarina Erlingson slutsatsen att om Hallandstrafiken (HLT) ombildas till nämnd skulle det skapas möjligheter till fler olönsamma linjer. Alla linjer är olönsamma ur ekonomisk synpunkt. Men det är ju inte av lönsamhetsskäl trafiken bedrivs utan för samhällsnyttan. Generellt kan man säga att skattebetalarna står för cirka hälften av trafikkostnaderna för all kollektivtrafik (normalår utan pandemi). Medel för att täcka HLT:s under-skott beslutas av regionfullmäktige (RF). För närvarande cirka en halv miljard. Ramen för hur mycket taxorna får höjas beslutas av RF. Principerna för hur medlen skall användas styrs av trafikförsörjnings-programmet, som också beslutas av RF.

Inför varje år tar HLT fram en trafikplan för den trafik vi skall ha kommande år och i den processen är kommunerna i högsta grad delaktiga. Styrelsen har uppe dessa frågor flera gånger om året och det är förtroendevalda från RF som sitter i styrelsen och vi har med oss det politiska perspektivet. Vi försöker se till att vi får fram så bra och samhällsnyttig trafik som möjligt med de förutsättningar som finns. Önskemålen är många men den trafik vi skall bedriva måste rymmas inom fastlagda ramar och beslutade principer. Det gäller både för bolag och nämnder. Jag kan inte se att det finns något som talar för att den nu aktuella förändringen skulle innebära det som ledarskribenten antyder.

Gösta Bergenheim (M)

ordförande HLT

Svar

från ledarredaktionen:

Tack för synpunkterna. Jag känner till hur kollektivtrafiken fungerar, beslutas och finansieras, men det är bra att Gösta Bergenheim påminner. Det är möjligt att Bergenheim har rätt, men att lägga politiska aspekter på besluten blir enklare när Hallandstrafiken blir en nämnd. Ett aktiebolag har ekonomin i första rummet. Trafikplanering går också mycket ut på att räkna: hur mycket kostar driften, hur många hållplatser ska linjen ha, hur många personer förväntas resa och så vidare.

Det finns exempel, åtminstone från andra håll i landet, där politikerna körde över trafikplanerarnas beräkningar. Att det numera går Pågatåg mellan Malmö och Simrishamn är resultatet av att politikerna fattade ett självständigt beslut, som gällde ifall banan mellan Ystad och Simrishamn skulle elektrifieras för att kunna integreras i pågatågsystemet. Enligt trafikplanerarna skulle en elektrifiering inte vara samhällsekonomiskt lönsam, men politikerna såg det som en regionalpolitisk åtgärd. Något liknande skulle mycket väl kunna inträffa även i Halland, men hur sannolikt det är beror förstås på politikernas viljeinriktning.

Katarina Erlingson

ledarskribent