Hemtjänstyrket var från början en chans för kvinnan att på sin fritid tjäna en slant på att utföra hushållssysslor i någon annans hem, skriver insändarskribenten.
Hemtjänstyrket var från början en chans för kvinnan att på sin fritid tjäna en slant på att utföra hushållssysslor i någon annans hem, skriver insändarskribenten. Bild: JANERIK HENRIKSSON / TT

Hur vi skapar ett samhällsekonomiskt mervärde

Situationen är ansträngd, ibland alarmerande, det ställs höga krav på oss som ska utföra uppdraget, skriver insändarskribenten.

ANNONS
LocationHalland||

Hemtjänstyrket var från början en chans för kvinnan att på sin fritid tjäna en slant på att utföra hushållssysslor i någon annans hem. Detta var under en tid när många äldre multisjuka var inskrivna på långvård om de inte togs omhand av sina anhöriga. De “gamla” vi mötte var relativt friska. Riskerna att skada eller sprida smitta var betydligt lägre än nu.

Mycket har hänt i verksamheten och den demografiska kartan har ritats om, äldre lever ett friskt och aktivt liv. Men i takt med stigande ålder ökar behovet av samhällets omsorg. Insatser i form av hemtjänst och avancerad hemsjukvård ställs till förfogande för att tillgodose denna önskan. De senaste decenniernas snabba utveckling av allt fler multisjuka äldre visar på brister, då varken ordinärt boende eller säbo är rustade att vårda dessa mycket sköra och svårt sjuka individer. När socialstyrelsen i sin utbildning Basal hygien i exempel anger att det efter fem besök är tid för lunch undrar jag om de vet hur verkligheten ser ut. Situationen är ansträngd, ibland alarmerande, det ställs höga krav på oss som ska utföra uppdraget. Kunder inskrivna i hemsjukvården ska ha en patientansvarig sjuksköterska, om patienten ej har några pågående medicinska insatser kan det dock dröja mellan besöken. Man kan härav förstå att baspersonalens nära relation till kunden lägger grunden för en säker vård och omsorg, förutsatt att dokumentation och rapportering fungerar som den ska.

ANNONS

Vi har lagar, föreskrifter och styrdokument som ska säkra arbetet, men följsamheten brister i alla led. Samtidigt som regelverket är ett nödvändigt ont är det en fantastisk tillgång. Det är möjligt att i lagens namn yrka mer tid för att arbeta metodiskt och smittförebyggande genom hela arbetsdagen. Men ibland tror jag vi försöker sätta världsrekord vid våra besök. Att på en kvart lyckas med det grundläggande, krydda med extra allt och dokumentera, det säger väl sig själv att det blir en del övertramp. Det tar tid att skapa förtroende och tillit, att följa de basala hygienrutinerna och arbeta med händerna på ryggen. Undersköterskans roll är starkt kopplat till kundens välbefinnande och säkerhet.

Vi behöver få chefens stöd för att avvikelser och orosanmälningar ska bli dokumenterade. Vi efterlyser tydlig feedback för att se, att också det arbetet är meningsfullt och prioriterat. Ledarskapsutbildningar pågår ständigt men när ska cheferna hinna ge oss det stöd vi ber om? Prioriteringen verkar vara att hålla budgeten i balans. En stor del av tiden för arbetsplatsträffar vigs därför åt ekonomi, kostnader relateras i hög grad till sjukskrivningar. Men vad är syftet med att presentera dessa röda siffror utan en åtgärdsplan? Det verkar lika meningslöst som att meddelas att man fått en allvarlig sjukdom utan att informeras om behandling. Frånvaro av personal skapar ytterligare stress, vi täcker upp för varandra, vi sätter nya världsrekord som resulterar i fler sjuktal. Många av våra kunder är sköra och mer mottagliga för diverse infektioner som snabbt kan få svåra konsekvenser. Stress och oaktsamhet hos personal utgör en risk och är en bidragande orsak till onödigt lidande och död. Vårdrelaterade Infektioner och skador kostar samhället upp mot 10 miljarder per år.

ANNONS

Tillsammans kan vi skapa rätt förutsättningar för att ge våra kunder den goda vård och omsorg de har rätt till. Resurser frigörs och användas för att utveckla en bättre hälso och sjukvård, skapa bra arbetsmiljö och höja lönerna för oss som utför uppdraget.

Åsa Tufvesson

ANNONS