Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Hur sover brottsutredarna om nätterna?

När utredningar kring barns dödsfall läggs ner.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Svar

på "GW:s kritik svider inte alls" (8/5)

Måste vara skönt att kritiken inte svider. För att för mig inte bara svider det, utan det gör omänskligt ont. Och jag har funderat mycket på hur ni som lägger ner ”utredningar” kring våra barns dödsfall sover på nätterna.

Det gör ont att läsa att rättsläkaren kontaktar polisen vid två tillfällen för att be er mäta djupet i gropen som Robin hittades i, och det tyckte ni inte behövdes, det gör ont att Cecilia Bergsten, bara vill veta om Robin hade något känt missbruk när första kontakten tas med grova brott efter EN vecka. Det gör ont att ni väljer bort den utvidgade rättsmedicinska obduktionen trots att det inte finns någon dödsorsak fastställd. Det gör ont att ni väntar till november med att vidta några som helst utredningsåtgärder, SJU månader efter att Robin hittats oförklarligt död. Det gör ont och svider flera miljoner gånger om.

Kanske ville rättsläkaren försöka förklara varför Robins högra hand hänger fritt i luften utan stöd? En pensionerad polis sa ” det verkar nästan som att han dött på mage”. Vi kanske aldrig hade fått veta varför Robin dog, men att ni bortsåg från allt detta och ändå inte tycker att ni förtjänar kritik, det är helt ofattbart!

Sen om kritiken nu är felvinklad och helt obefogad undrar man ju varför regionala utredningsenheten ska granska alla dödsfallsutredningar som polisen i Halland gjort sedan flera år tillbaka?

Mvh Malin Leskoviku

Robins mamma