I Tyskland 1933, 10 maj brände nazisterna böcker författade av judar och politiska motståndare vid ett offentligt bokbål, skriver insändarskribenten.
I Tyskland 1933, 10 maj brände nazisterna böcker författade av judar och politiska motståndare vid ett offentligt bokbål, skriver insändarskribenten. Bild: TT

Hur kan bokbål vara yttrandefrihet?

Då bränner man tankar, idéer ideologi, skönhet, hat och kärlek.

ANNONS
LocationHalland|

Fruktansvärda bilder visades på tv hur folk, ungdomar och barn kastade sten på polisen och brände polisbilar. Orsaken var att en dansk/svensk vid namn Paludan tänkte bränna Koranen. Det kallades yttrandefrihet. Alla känner till detta.

Jag undrar hur kan bokbål, att bränna böcker vara yttrandefrihet. Är då inte böckerna som bränns yttrandefrihet? Då bränner man tankar, idéer ideologi, skönhet, hat och kärlek.

Att bränna böcker är censur, en symbolisk makthandling. Det är att förbjuda och hindra människor att ta del av andra människors tankar och idéer. Det är inte yttrandefrihet.

För mig är det självklart att Bibeln, Koranen, Lenins skrifter, Mein Kampf, Evert Taubes dikter, Moa Martinsons böcker eller någon annans bok inte får brännas, göras bokbål av. I Sverige bränner vi inte böcker. Böckerna i sig är yttrandefrihet.

ANNONS

I Tyskland 1933, 10 maj brände nazisterna böcker författade av judar och politiska motståndare vid ett offentligt bokbål.

Redan 1821 myntade den tyske författaren Heinrich Heine följande uttryck ” där man bränner böcker bränner man till slut människor”.

Marianne Johansson

socialdemokrat

Varberg

ANNONS