Först som sist, jag gillar hundar. Hundar som är väluppfostrade, som ägaren har kontroll över. Däremot är jag inte lika säker på om jag gillar alla hundägare.
I området där jag bor, ett område med flerfamiljshus, finns en uppsjö av diverse raser och storlekar. De allra flesta ägarna har ordning på sin hund, den skäller inte oavbrutet när den kommer ut, den pissar inte i första bästa rabatt som områdets trädgårdsarbetare sedan skall ansa, den går lugnt och fint bredvid sin ägare. Men, inte alla. Tillräckligt många hundägare för att man skall börja undra hur det är fatt har inte minsta kontroll. Hunden skäller oavbrutet, från första steget utanför dörren tills den kommer in igen. I värsta fall sätter sig människan på en bänk med den stormskällande gunstlingen i koppel bredvid, hela tiden med ett ihållande skall. Säger man till verkar ägaren helt oförstående, kommer man för nära och jycken hoppar upp på de nytvättade byxorna ”vill han bara hälsa”.
Värsta sorten är de som stannar med sina vilt skällande hundar mitt emot varann, med sträckt koppel och med hundnosarna 20 centimeter ifrån varann. De vill bara bekanta sig med varandra säger ägarna. Så sjutton heller, de vill döda varandra! Ibland önskar jag att de skulle lyckas.
Nu har det flyttat in ett par med fem (5) hundar i en trerumslägenhet. Alla skäller oavbrutet när de rastas. Hur tänkte man där? Tror man att övriga boende i området älskar hundskall praktiskt taget dygnet runt? I så fall kan jag upplysa om att det gör vi inte.
Jag har själv haft hund i nästan hela mitt liv tills för några år sedan då min senaste fick avlivas och jag insåg att är man för gammal för att kunna fostra sitt djur skall man avstå. Men jag har haft flera stora, väldresserade hundar som kommit när jag kallat, hållit tyskt när jag sagt till, suttit vid min sida när jag sagt sitt och legat plats tills jag sagt att de fått resa sig. Och de har älskat mig allihop och jag dem. För en hund mår bara bra av fostran och att veta vad som gäller. Man kan bara titta på hur en tik fostrar sina valpar. Hon är ledare i gruppen och säger ifrån när något är fel. Precis som hundägaren måste vara ledare i sin grupp.
Hundvän med lite krav